Upptäckten av Kung Hiskias sigill har ett viktigt budskap till oss

I mitt föregående blogginlägg "Kristendomens judiska rötter" nämndes att man funnit Kung Hiskias sigill i Jerusalem vilket är ett anmärkningsvärt historiskt och bibliskt fynd.

Vi rör oss tidsmässigt kring 700-talet f.Kr. Under kung Ussias tid rådde ett välstånd i Juda (Sydriket). Mot slutet av regeringsperioden drabbas kungen av högmod och får spetälska. Per-Arne Imsen konstaterar att aposteln Paulus lär att Skriften är nedtecknad för att vi ska dra lärdom av texterna (Rom. 15:4). Det handlar här inte bara om judarnas historia, utan vi kan och ska lära av historien. Om man inte lär av historien tenderar man att upprepa sina misstag.

Imsen konstaterar att vi också i dag har en liknande situation dvs västerlandets välstånd har lett till högmod, man vill inte veta av Gud, liksom fallet var då en gång i tiden.

Mönsterbilden för templets uppbyggnad gavs åt Mose av Gud själv och sedan åt kung David. Beskrivningen av bygget; mönsterbilden var oerhört detaljrik och det var viktigt att man följde den, vilket kung David förmedlade till Salomo (1 Krön. 28:19)

I Nya testamentet har vi också en mönsterbild, Rom. 6:17-18. "Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni befriats från synden."

Vi behöver inte följa trender. Vi kan alltså se efter i boken som aldrig blir gammal. Det är alltid nytt. Evigt nytt! När det gäller mönsterbilden är det Guds ord som gäller och inte vad som sägs i samtiden.

I 2 Kungaboken överger den onde kungen Ahas Guds mönsterbild och låter prästen Uria bygga ett altare i Jerusalem "efter den beskrivning (mönsterbild) som kung Ahas sänt från Damaskus (2 Kung 16:11). Han ändrar även sabbatsgången och den yttre gångvägen inom HERRENS hus (templet) "för den assyriske kungens skull." (2 Kung 16:18).

"I vår tid tid lyssnar man till allt i samtiden, man bjuder in saker och ting, men hör inte vad Anden säger till församlingarna", sa Per-Arne Imsen. Det är inte så noga med saker och ting. Man är inkluderande på ett nytt sätt och menar att många olika vägar leder till Gud. Därför går man vilse och släpper in avgudarna. Man viker av, man viker bort. Det är avfallstider.

Hiskia (Ahas son) "förtröstade på HERREN, Israels Gud. Ingen var honom lik bland alla Juda kungar efter honom, inte heller bland dem som varit före honom. Han höll sig till HERREN och vek inte av från honom, utan höll de bud som HERREN hade givit Mose. HERREN var med honom, så att han hade framgång i allt han företog sig. Han avföll från kungen i Assyrien och slutade tjäna honom. "(2 Kung. 18:5-7).

Vi får alltså en uppmuntrande påminnelse om kung Hiskia, som förtröstade på HERREN och gjorde det som var rätt, genom fyndet av sigillet vid Jerusalems mur!

- Tillbaka till Ordet! Det blir aldrig gammalt. Det är fräscht och nytt från himlen.

Hiskia förtröstar alltså på Herren och vänder sig till honom när problemen kommer. Han vänder sig inte till någon annan kung och står emot propaganda. Han sökte HERREN i bön.

Vi ska kunna lära oss av historien och vända tillbaka till Gud: om "mitt folk som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himlen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land." (2 Krön. 7:14)

"När Guds folk omvänder sig och söker Gud då påverkar det hela landet" sa Per-Arne Imsen avslutningsvis.





Upptäckten av Kung Hiskias sigill har ett viktigt budskap till oss. Med Per-Arne Imsen. Här kan man lyssna till hela undervisningen och budskapet:

"Fornfyndet talar profetiskt | Per-Arne Imsen | Om: Kung Hiskia" (video 28:00)
https://www.youtube.com/watch?v=wBCdcPUvf7o





Foto: KL (en prydnadskökshandduk i mitt kök. Jag "trodde" det var herdar, men där fanns de tre vise männen).