Powered By Blogger

fredag 28 februari 2014

MKV - Nordafrika och Pakistan - En rättfärdig Gud som frälsar - The Righteous God

1 Tim. 1:1, 2:1-6. Jer. 14:9. Jes. 45:21-22. 2 Kor. 2:14. Martyrkyrkans vänner r.f. rapport 7/2014 (Ordf. Johan Candelin)

Tack- och förbönsämnen: NORDAFRIKA (för de kristnas beskydd, för evangeliets utbredande)  och PAKISTAN (för Paul Bhatti's beskydd, för den kristna minoriteten) March 2, Today marks the third death anniversary of martyr Shahbaz Bhatti




 Prayer bulletin: 
http://us1.campaign-archive1.com/?u=acb191a2c658073611bcb6016&id=7752dcef85

Viikkoraportti:
http://us1.campaign-archive2.com/?u=acb191a2c658073611bcb6016&id=970ea47652


1 Tim. 1:1 "Från Paulus, Kristi Jesu apostel på uppdrag av Gud, vår Frälsare, och Kristus Jesus, vårt hopp,"
"Paul, an apostle of Christ Jesus by command of God our Savior and of Christ Jesus our hope,"

1 Tim. 2:1-6 "Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt gudfruktigt och värdigt. Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen. Ty Gud är en och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe. Detta vittnesbörd skulle framföras när tiden var inne," First of all, then, I urge that supplications, prayers, intercessions, and thanksgivings be made for all people, for kings and all who are in high positions, that we may lead a peaceful and quiet life, godly and dignified in every way. This is good, and it is pleasing in the sight of God our Savior, who desires all people to be saved and to come to the knowledge of the truth. For there is one God, and there is one mediator between God and men, the man Christ Jesus, who gave himself as a ransom for all, which is the testimony given at the proper time."

Jer. 14:9b "Yet you, O Lord, are in the midst of us, and we are called by your name; do not leave us.”
"Du finns ju mitt ibland oss, HERRE, och vi är uppkallade efter ditt namn. Överge oss inte!" 

Jes. 45:21-22 "Och det finns ingen Gud utom mig, jag, en rättfärdig Gud som frälsar, ingen utom mig. Vänd er till mig och bli frälsta, ni jordens alla ändar, ty jag är Gud och det finns ingen annan." 
"there is no other god besides me, a righteous God and a Savior; there is none besides me.“Turn to me and be saved, all the ends of the earth! For I am God, and there is no other."
el-tsaddik
2 Kor. 2:14 "Men vi tackar Gud, som alltid för oss fram i Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft."But thanks be to God, who in Christ always leads us in triumphal procession, and through us spreads the fragrance of the knowledge of him everywhere."



Lovprisning: "Soon and very soon" (Andrae Crouch and Jesse Dixon):
https://www.youtube.com/watch?v=9kc3BfDjKFQ
 



Satellit-tv – ett viktigt redskap i att föra ut de Goda Nyheterna till Nordafrika


NORDAFRIKA


"Han skall döma mellan hednafolken och skipa rätt åt många folk. Då skall de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte mer lyfta svärd mot varandra och inte mer träna sig för krig. (Jes 2:4)

Denna vers från Jesaja kom från Libyen som ett upprop till bön för landet. Libyen har upplevt en tid av våld sedan revolutionen och fortfarande saknas fred och stabilitet. Arab Vision har redan en tid arbetat på en tv-serie om de kristna rötterna i Libyen, Tunisien och Algeriet. Vi känner till namn som Markus, Simon från Cyrene och Augustinus från Bibeln eller kyrkohistorien. Vi kanske har hört om de många martyrerna från den tiden. Men är vi medvetna om vilken framträdande roll den här regionen haft i utvecklingen av den kristna tro som vi idag bekänner oss till?

Mer än någonsin tidigare är muslimer öppna för att lära sig mer om kristendomen och sedan någon tid tillbaka har Nordafrikas kristna, speciellt i Tunisien, större frihet att leva ut sin tro, i synnerhet ute i samhället. Genom dessa program vill man få vittnesbörd från Bibeln (Markus evangelium) och den tidiga kyrkohistorien att höras klart och förklaras. Be gärna för manusskrivandet och för finansiering för projektet.

Arab Vision arbetar på förberedelserna och produktionen av en serie program om hemmavåld mot kvinnor i den arabiska världen. De berättelser man har handlar främst om sexuellt våld, våldtäkt, incest och (tidiga) tvångsäktenskap. Programmen måste göras så att själva berättelsen kan delas, men kvinnorna kan inte synas i rutan, det skulle bli för smärtsamt och farligt för dem. Huvudmålet är att uppmuntra kvinnor i liknande situationer att inte skämmas och att tala om sina problem.

Två andra produktioner som sakta men säkert går framåt är Psaltarpsalmerna på marockanska och liknelserna på kabyliska som talas i Algeriet."


(www.arabvision.org)

- Vi ber att rösterna av rädsla, våld och skrämsel inifrån och utifrån Libyen ska tystas och vi ber för denna nation och dess folk, speciellt den lilla grupp kristna (lokala och utländska) som delar och lever ut budskapet om liv och frid. Vi ber om beskydd och välsignelse över produktionen av olika program, både med historiska fakta och viktiga aktuella ämnen. Vi tackar Gud för de otroliga möjligheter satellit-tv ger att nå ut med evangelium till människor som aldrig hört budskapet tidigare. Må Gud förbereda hjärtan hos de människors som kommer att titta på programmen, så att de kan ta emot budskapet i sina liv.




PAKISTAN

"Nästan tre år har gått sedan MKV:s samarbetspartner Shahbaz Bhatti, en pakistansk riksdagsledamot som lobbade mot landets kontroversiella hädelselagar, blev mördad. Nu är hans äldre brors liv hotat. Paul Bhatti bodde i Italien när hans bror blev mördad den andra mars 2011. Paul återvände snart till Pakistan för att ta över ordförandeskapet för All-Pakistan Minorities’ Alliance, som hans bror hade grundat. Efter att domstolen hade kallat Paul att vittna i den pågående rättegången mot dem som är anklagade för att ha mördat hans bror, har både Paul och andra familjemedlemmar fått motta mordhot. När han tillfrågades om han kunde fortsätta sitt arbete från utlandet, insisterade Bhatti på att han måste återvända hem.

”Jag måste stanna kvar hos mitt eget folk och de flesta av dessa människor behöver vårt stöd, säger han. Det är inte bara jag och min organisation som är i fara. Varje dag detonerar en bomb, varje dag mister många oskyldiga livet.” Bhatti, som är katolik, säger att han är speciellt angelägen om att skydda de kristna, som han menar är den mest utsatta gruppen. Vi ber om beskydd över Paul Bhatti och hans familj, så att han kan fortsätta att vara en viktig röst för minoriteterna, vilka han säger att lider mest, speciellt den kristna minoriteten, som tillhör den fattigaste människogruppen i Pakistan."

(Källa: www.worldwatchmonitor.org)



Martyr Shahbaz Bhatti (the third death anniversary, March 2):
http://www.christiansinpakistan.com/remembering-shahbaz-bhatti-a-martyr-who-fought-for-us/
"Today marks the third death anniversary of martyr Shahbaz Bhatti. World is condemning 42-year-old Bhatti’s murder 3 year ago and religiously aggravated hostility that continues to effects minorities."





Martyrkyrkans vänner r.f.











Photos: Kerstin Lindén

torsdag 27 februari 2014

China - Black jail exposed and closed

CHINA aid/ICC



"Nanle County Christian Church members and ChinaAid founder and president Bob Fu reported the existence of a black jail in the county in central Henan province, effectively causing the jail to close on Sunday."








CHINA aid (read the full text): "Black jail exposed in Nanle county":
http://www.chinaaid.org/2014/02/black-jail-exposed-in-nanle-county.html
"The black jail, an illegal, extrajudicial detention center, was used for the sole purpose of holding Christians who had been detained during the series of persecution against the church in Nanle County."


ICC:
http://www.persecution.org/2014/02/24/christians-discovered-at-black-jail-in-henan-china/





Photos: CHINA aid logo: Internet

Candles: Kerstin Lindén

onsdag 26 februari 2014

Truth, Mission and Salvation

"The ancient church's faithful teachers exhibited an almost fanatical devotion to the preservation and promulgation of the divine truth. The church grew exponentially in the early days of the church's life; during the first four centuries after Christ. Yet her bishops were passionate about sustaining the truth and they themselves sometimes confessed to the death rather than forsake the truth."


Truth, Mission and Salvation

"One of the false dichotomies that floats around the church is that those who are concerned about the purity of doctrine cannot be interested in the mission of the church. On the face of it, this is an ad hominem argument against those who think that pure teaching is a divine command; resting as it does on a false either/or. The Bible never sets purity of teaching against the mission imperative as competing opposites (Mt 28:19-20). Instead, the Bible clearly teaches that the truth saves and that falsehood is not saving. For example, Paul attributes saving power to the doctrine, which must be closely watched: "Keep a close watch on yourself and on the teaching. Persist in this, for by so doing you will save both yourself and your hearers" (1Ti 4:16). Persistent watchfulness is required of the stewards of the divine Word for the sake of salvation.



The contention that those who are interested in faithfully teaching the truth must be opposed to doing mission is also false as a matter of historical fact. The ancient church's faithful teachers exhibited an almost fanatical devotion to the preservation and promulgation of the divine truth. The church grew exponentially in the early days of the church's life; during the first four centuries after Christ. Yet her bishops were passionate about sustaining the truth and they themselves sometimes confessed to the death rather than forsake the truth. They confessed before kings and emperors at the councils of the church (Ps 119:46), as the church was freed from official persecution by the Roman government about 311 A.D. These were also the days when the church grew explosively spreading throughout the known world in a couple of centuries. The church was only stopped in her triumphal and non-violent advance when the lack of a clear confession divided Christians before the armed incursion of Islam beginning in the seventh century. In any case, the time when Christians were extremely concerned with purity of teaching was also the time when the church grew by leaps and bounds; far more than any time since, despite all the hype to the contrary.


The teachers of the ancient church were not unacquainted with the devil's attacks on the divine truth by the false teachers of their day. Just as the devil can try to lead us to renounce our faith, he can also use what appears to be a confession of the faith to mislead others and to betray the truth. The battle over the person of Christ following the Nicene Council was intensely waged for at least a couple of centuries, because those who desired to diminish Christ to be the greatest of creatures, and nothing more, tried to hide their blasphemous teaching under the Creed and its language. In the late fourth century, Augustine of Hippo saw heretics trying to hide their false teaching under the Apostles' Creed, the simplest summary of the faith, which was confessed by Augustine when he was baptized by Ambrose of Milan in 387. This Creed, although a simple summary of the faith, was also to be commented on by theologians so that the true meaning could be made clear and the false teaching refuted. This was a worthwhile effort because the truth thus preserved saved the people who heard it."

Rev. Dr Scott Murray


1 Peter 3:15-22 (ESV)
http://www.biblegateway.com/passage/?search=1+Peter+3%3A15-22&version=ESV


Augustine of Hippo:

"Inasmuch as it is a position written and established on the most solid foundation of apostolic teaching, 'the righteous shall live by faith;' (Rm 1:17) and inasmuch also as this faith demands of us the duty at once of heart and tongue, for the Apostle says, 'With the heart one believes and is justified, and with the mouth one confesses and is saved.' (Rm 10:10), it becomes us to be mindful of righteousness and salvation. For, destined as we are to reign hereafter in everlasting righteousness, we certainly cannot secure our salvation from the present evil world, unless at the same time, while laboring for the salvation of our neighbor, we likewise with the mouth make our own confession of the faith that we carry in our heart. It must be our aim, by pious and careful watchfulness, to provide against the possibility of the faith sustaining any injury in us, on any side, through the cunning fraud of the heretics.



"We have, however, the catholic faith in the Apostles' Creed, known to the faithful and committed to memory, contained in a form of expression as concise as has been rendered admissible by the circumstances of the case. The purpose for this concise expression was that individuals who are but beginners and nursing infants among those who have been born again in Christ, and who have not yet been strengthened by most diligent and spiritual handling and understanding of the divine Scriptures, might be furnished with a summary, expressed in a few words, of those matters of necessary belief which were subsequently to be explained to them in many words, as they made progress and grew in divine doctrine, on the assured and steadfast basis of humility and love. It is beneath these few words which are thus set in order in the Creed, that most heretics have endeavored to conceal their poisons; whom divine mercy has withstood, and still withstands, by the instrumentality of spiritual men, who have been counted worthy not only to accept and believe the catholic faith as expounded in those terms, but also thoroughly to understand and apprehend it by the enlightenment imparted by the Lord.


"For it is written, 'Unless you believe, neither shall you understand' (Is 7:9 LXX). The proper handling of the faith serves to protect the Creed. However, not that this expression of the faith should be given in place of the Creed, to be committed to memory and repeated by those who are receiving the grace of God, but that it may guard the matters which are retained in the Creed against the insidious assaults of the heretics by means of catholic authority and a more entrenched defense."

A Treatise on faith and the creed, 1


Prayer:

Lord Jesus Christ, Your church has always summarized Your faith on the lips of her children in her creeds and confessions. Grant us in our day to confess faithfully these expressions of the saving faith. Give us theologians that can defend well what is vouchedsafe to us in these little summaries. Free us with Your truth to deliver Your faith to those living in the darkness around us that they might be brought into Your marvelous light. Amen.

Memorial Moment, Rev. Dr Scott Murray











Photos: flower (Kerstin Lindén) and Luther rose: Internet

tisdag 25 februari 2014

Egypt - brutal torture and sexual assault of detainees held in prisons and police stations

Cairo Institute for human rights studies

"The undersigned organizations call for an immediate, independent investigation into growing claims of the brutal torture and sexual assault of detainees held in prisons and police stations in Egypt after their arrest in demonstrations on January 25th, the third anniversary of the Egyptian revolution."









Cairo Institute for human rights studies (read the full text):
http://www.cihrs.org/?p=8113&lang=en




Link thanks to Dr Hany Hanna, Egypt


Photo: Kerstin Lindén

fredag 21 februari 2014

Ukraine - we are with you and we pray - Young medical professional and volunteer Olesia was shot in the neck

WELS: "a young medical professional named Olesia Zhukovska was serving as a volunteer to help treat those who were injured in the clashes. As she tended to the wounded, she herself was struck in the neck by a police sniper’s bullet. By God’s grace, she survived emergency surgery and is in critical condition. 


 Her story has made international news as reported by the Associated Press."

WELS (read the full text):
http://www.wels.net/news-events/wels-news/ukraine/violence-in-ukraine-touches-fellow-lutherans

WELS (Update from Ukraine):
http://blogs.wels.net/missions/2014/02/21/update-from-ukraine/
By Rev. Dr. Vyacheslav Horpynchuk, bishop of the Ukranian Lutheran Church: "Today I was able to talk to Olesia and give her communion. We read the Scriptures together and prayed for her recovery. She is still very weak. More prayers are needed. As I told Olesia today, she showed her true Christian love to wounded people at the barricades in Kyiv and I reminded her the words of our Savior, “Greater love has no one than this, than to lay down one’s life for his friends” (John 15:13).


"I am a Ukrainian" (powerful message!) 2:05
http://thoughtcatalog.com/danielle-ryan/2014/02/i-am-a-ukrainian-this-needs-to-go-viral/#LCI32jZctIWLmUx7.01




“Greater love has no one than this, than to lay down one’s life for his friends” (John 15:13)






"Abhor what is evil; hold fast to what is good." Rom. 12:9 (ESV)

"I'm a prisoner of hope" Zech. 9:12




"Beauty from ashes":
http://karensprings.blogspot.fi/

"Most of our lives (especially in the western world) we live as if tomorrow is a guarantee and we make plans as such, probably because we've lived lives that for the most part have proved certain. Yet now more then ever I am reminded of the scripture in James 4 that says "You do not know what your life will be like tomorrow. You are just a vapor that appears for a little while and then vanishes away. Instead, you ought to say, "If the Lord wills, we will live and also do this or that.""

Only one thing remains certain today. Jesus is Lord and He alone remains our hope in the midst of the panic and confusion that the world is screaming over the airwaves. I have to keep reminding myself of that. My plans are not certain. The future of this nation is not certain. Nothing really is. But Jesus is certain. He remains Lord and in that alone I can find my peace."






Photo (candles) : Kerstin Lindén
Photo of Olesia: Internet

torsdag 20 februari 2014

MKV - Egypten och Syrien - HERREN Sebaot - The Lord of hosts

1 Tim. 1:1:2:1-6. Jes. 19:25. Martyrkyrkans vänner r.f. rapport 6/2014 (Ordf. Johan Candelin)

Tack- och förbönsämnen: EGYPTEN (kristna kidnappas, förbön för landets kristna)  och SYRIEN (de kristnas exodus, bön för hela landet)






Prayer bulletin:
http://us1.campaign-archive1.com/?u=acb191a2c658073611bcb6016&id=49516b11fe

1 Tim. 1:1 "Från Paulus, Kristi Jesu apostel på uppdrag av Gud, vår Frälsare, och Kristus Jesus, vårt hopp,"
"Paul, an apostle of Christ Jesus by command of God our Savior and of Christ Jesus our hope,"

1 Tim. 2:1-6 "Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt gudfruktigt och värdigt. Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen. Ty Gud är en och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe. Detta vittnesbörd skulle framföras när tiden var inne," First of all, then, I urge that supplications, prayers, intercessions, and thanksgivings be made for all people, for kings and all who are in high positions, that we may lead a peaceful and quiet life, godly and dignified in every way. This is good, and it is pleasing in the sight of God our Savior, who desires all people to be saved and to come to the knowledge of the truth. For there is one God, and there is one mediator between God and men, the man Christ Jesus, who gave himself as a ransom for all, which is the testimony given at the proper time."

Isaiah 19:25 "the Lord of hosts has blessed, saying, “Blessed be Egypt my people, and Assyria the work of my hands, and Israel my inheritance.” Jes. 19:25 "HERREN Sebaot skall välsigna dem och säga: Välsignad vare Egypten, mitt folk, och Assyrien, mina händers verk, och Israel, min arvedel."



Lovsång: "The Lord is my shepherd" (Keith Green)
http://www.youtube.com/watch?v=IMUQEI0CLQM



Fortsatta bortrövanden av kristna i Egypten

EGYPTEN

"Mellan den 25 januari och den 4 februari har åtminstone åtta kristna från Minyaprovinsen i Egypten rövats bort, förmodligen av medlemmar i Muslimska brödraskapet. Minya har en stor kristen minoritet som utgör 35 procent av befolkningen, men muslimsk extremism är också utbredd i området, och bortrövandet av kristna har praktiskt taget blivit ett varumärke för provinsen.

Den 25 januari blev 17-åriga Marcos Zakaria från staden Dier Mawas i Minyaprovinsen bortrövad av en muslimsk mobb. Kidnapparna kontaktade sedan pojkens familj och krävde en lösensumma på en miljon egyptiska pund, enligt Ezzat Ibrahim, chef för World Center for Human Rights i regionen. En vecka senare, den 1 februari, bortrövades tioåriga Marcos Ibrahim Ayoub från sin pappas gård i Barsha, en by i Minyaprovinsen. Samma dag bortrövades även en tioårig flicka när hon lekte utanför sitt hem i staden Khanka i Qalyubiaprovinsen. I båda fallen krävde kidnapparna barnens föräldrar på en lösensumma.

En kristen butiksägare, 23-åriga Nazlat El Malak, bortrövades av beväpnade muslimska banditer från sin butik i Sahel Salim i Assiutprovinsen, också den 1 februari. Hans kidnappare hade krävt honom på pengar som han vägrade betala. Samma banditer hade dagen innan stulit en bil och en pickup från kristna ägare och krävt dessa på en orimlig summa för att återlämna fordonen. Följande dag, den 2 februari, rövade maskerade och beväpnade muslimer bort Esther Kadis när hon var på väg till kyrkan i staden Nag Hammadi. Esther släpptes när polisen arresterade hennes kidnappare senare samma dag.

Den 3 februari höll två kristna män, Ashraf Sobhi Khalil och Magdy Fayez, på att transportera ett sandlass när de tvingades stanna på grund av ett punkterat däck. Medan de höll på att byta däcket blev de bortrövade av ett gäng beväpnade muslimer. Kidnapparna kontaktade männens respektive familjer och krävde en lösensumma för att släppa dem fria.

Den 4 februari var Kerolos Adel Abdel-Malak, en 25-årig kristen, på väg från staden Minya till sitt hem i en by utanför staden, när han rövades bort under vapenhot. Kidnapparna krävde hans familj på en lösensumma och hotade att döda Kerolos ifall de anmälde någonting till polisen.

Kristna i Egypten upplever just nu svår förföljelse från radikala muslimer, och dessa bortrövanden är bara ett fåtal bland hundratals liknande fall i landet under de senaste åren. Låt oss be att Gud griper in så att de troende kristna kan leva i fred vid sidan av den muslimska majoriteten."

(Källa: www.persecution.org)


- Vi tackar Gud för de trogna kristna i Egypten, och ber för alla dem som har rövats bort och för deras familjer. Må Gud ge de familjer som har splittrats kraft och tröst, och låt dem som har rövats bort släppas fria och återförenas med sina nära och kära. Må Gud göra slut på dessa fasor och förändra hela situationen i landet, så att kristna och muslimer kan leva fridfullt sida vid sida.





SYRIEN



"Staden Homs i Syrien, belägen mellan Damaskus och Aleppo, hade fram tills Arabvåren år 2011 600 000 invånare, bland dem cirka 60 000 kristna. Idag finns 28 kristna kvar i Homs, ovilliga att lämna sina hem, trots att de flesta redan har övergivit staden på grund av konflikten. Staden är belägrad av regeringens trupper, och det senaste året har ingen tillåtits lämna staden. De som finns kvar lider stor brist på mat.

Vi ber att Gud ska hjälpa de kristna i Homs och lugna situationen i landet. Vi ber också för ledarna på båda sidor av kriget. Må Gud ge dem vishet och låta förhandlingarna leda till ett fredligt slut på konflikten."


Martyrkyrkans vänner r.f.


Kazakhstan: pastor Kashkumbayev released! Glory to God!
http://www.persecution.org/2014/02/18/kazakh-pastor-released-from-prison/












Foton: Kerstin Lindén (Pedersöre kyrka)

onsdag 19 februari 2014

Netanyahu - we have a problem! And something for Shagal to study!

Amos 5:24 "But let justice roll down like waters, and righteousness like an ever-flowing stream."
Charter 97/Harvard Law School

"Belarusians, who have passed through prisons for political reasons, as well as relatives of prisoners of conscience in such a way reacted to the scandalous statement of the Israeli ambassador to Belarus Iosif Shagal, who had called the Belarusian political prisoners as "criminals".




Charter 97 (Read the full text):
http://www.charter97.org/en/news/2014/2/18/87063/
Read the list of names!



Belsat: Shagal is talking too much:
http://belsat.eu/en/wiadomosci/a,17912,israeli-envoy-no-political-prisoners-in-belarus-poland-to-blame-for-sanctions.html


And something for Shagal to read (Harvard Law school):
http://minkristnasamhllsblogg.blogspot.fi/2013/05/belarussian-lawyer-unable-to-return-home.html
"There were never any lawful grounds for Sannikov’s detention, she noted, “and by the end of the investigation it became obvious that [the] KGB failed to even falsify the criminal case properly, as the evidence was to some extent absurd." 

























Amos 5:24 "But let justice roll down like waters, and righteousness like an ever-flowing stream."
Amos 5:24 "Låt rätten flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström."

Photo: Israels flagga och Finlands flagga (Internet) Belarus och EU:s flagga (Kerstin L.) 

Varför är läran viktig? - Rätt eller fel?


"Att höra till en minoritet eller en majoritet garanterar inte i sig att man har rätt i lära eller etiska frågor. Det är Bibeln som avgör. 

Strider kan hjälpa oss att urskilja det rätta från det felaktiga. En del vill, för gemenskapens skull, betona att bara vi har Jesus så kan vi glömma alla meningsskiljaktligheter. Men det räcker inte, konstaterar Nummela. 



Vi måste också välja/veta vilken Jesus vi tror på och hur vi ska förhålla oss till hans ord."

 



"Vad kan en vanlig församlingsmedlem göra? frågar Nummela. Man kan göra som de första kristna som lyssnade till predikningar: ”de forskade dagligen i Skrifterna för att se om det kunde förhålla sig så.” Apg. 17:11 

(Chefred. Leif Nummela i tidningen Uusi Tie 14, 7.4.2011)

















Rom. 12:9 "Avsky det onda, håll fast vid det goda"


Foto: Kerstin Lindén
(Den första delen av rubriken i denna blogg hänför sig till en artikel i Hörnstenen 4/2010, av teol.dr docent Timo Eskola)

måndag 17 februari 2014

Präster under press i samvetsfrågor - Finlands nya samvetsfångar?

Finland. Förtroendekris.

Vilken typ av dokument gäller för kyrkliga myndigheter, undrar jag med anledning av Karleby-krisen och papperskriget. Finns det inte någon kontrollinstans som kan granska lagligheten i detta? Vidare undrar jag om det inte är så, i toleransens namn, att det goda namnet bör få gälla alla präster? Hur vill biskopen gå till historien?

Konklusionen av alltihopa blir väl också den (på basen av det riktade dokumentet) att alla sittande kyrkoherdar med samma åsikter som de utsatta prästerna i Karleby-krisen, får dåligt namn om sig - egentligen?! Men de har bara lyckats "fiffla sig undan" det där dokumentet eftersom denna nya pålaga är så ny. Man kunde fråga tex. justitieministern hur saker egentligen förhåller sig om ett land stiftar orättfärdiga lagar (där samvetsfriheten hotas och negligeras mm.) ungefär som i fallet med den rikssvenska barnmorskan (och nu Borgå domkapitel). Om domkapitlet nu anser att "alla ska samarbeta no matter what" - hur är det med dem som fortfarande lämnar utanför, arbetslösa? Det kan inte vara rätt. Finns det inget minoritetsskydd? Amnesty har ju anmärkt på att Finland fängslar totalvägrare vad beträffar militärtjänst tex. Måste man väl inte i rättvisans namn också se på följderna av detta för den här gruppen som råkar illa ut? När intentionerna är enbart goda och man vill följa sin övertygelse och tjäna sina medmänskor? Om det finns ens en liten risk för en möjlig "hat-unge" mot bibel- och bekännelsetrogna präster som i detta fall, är väl alla skyldiga att se upp - och att se upp i tid? OBS! Det är ju de som blir arbetslösa! Det kan inte vara rätt att kyrkoherdar ska tvingas samarbeta med sådana som tex. är villolärare. Det kan inte vara rätt att man "på pappret" tvingas binda upp sig så. Och är det rätt att just kyrkan ska visa sig vara den som inte visar någon barmhärtighet? Någonting i det allmänna rättsmedvetandet säger att detta inte kan vara rätt. Det är ju närmast brottsligt om en präst skall tvingas acceptera en annan präst som är helt ute och cyklar vad gäller teologin. Då far ju mänskor verkligt illa. Var är barnens och ungdomarnas skydd då? undrar jag. Ska kyrkoherdarna verkligen vara helt i händerna på godtyckliga biskopars nycker, välvilja och ovilja? Det är ju så det blir. Obehagligt. Det här är mina egna funderingar. Alla "sittande" men tysta(de) kyrkoherdar med samma syn är väl "potentiellt" arbetslösa och i blåsväder nu, tycker jag mig se. Sen undrar man ännu vad som skett i det fördolda - har domkapitlet också granskat andra präster och tvingat på dem dokument innan de fått (söka) tjänst någonstans - alltså någonslags jämlikt system då...? Och om man inte har ett "jämlikt" system så är man skyldig någon form av upprättelse gentemot dem man utsatt för detta förfarande. Det finns nog inget "välsignelse-brev" heller för dessa utsatta präster, men vad är det vi har på kommande för andra? Håller inte rätten på att förvrängas? Ge akt på det i tid. Även om du inte delar den teologiska synen, tänk efter, finns det en grupp som i princip lämnas helt oskyddad med mänskliga mått mätt?





Amnesty (Jag tar inte ställning i denna sak, bara som jämförelse):
http://www.amnesty.org/en/region/finland/report-2011#page

Prisoners of conscience

"Conscientious objectors to military service continued to be imprisoned for refusing the alternative civilian service due to its punitive and discriminatory length. The length of alternative civilian service remained at 362 days, more than double the most common military service period of 180 days."


Detta har hänt: "Bekännelsen nedmonteras, präster drivs ut - församlingarnas rätt att välja herde körs över"
http://minkristnasamhllsblogg.blogspot.fi/2014/02/underligheter-5b.html


Och detta: "Toleransen finns bara på pappret, Björn!"
http://minkristnasamhllsblogg.blogspot.fi/2014/02/underligheter-nr-toleransen-finns-bara.html


En parallell till Sverige - "Hjärntvättskrav för barnmorskor":
http://minkristnasamhllsblogg.blogspot.fi/2014/02/sverige-hjarntvattskrav-for-barnmorskor.html




Foto: Kerstin Lindén (Karleby stadsförsamlings kyrka, Kyrkhelg)



Kyrkhelg 2013 (Biskop Aarre Kuukauppi, Ingermanland på besök. Här med hustrun) Foto: KL









 Kyrkhelg 2013:
http://minkristnasamhllsblogg.blogspot.fi/2013/09/kyrkhelg-i-karlebykokkola-2013-den.html

söndag 16 februari 2014

MKV - Genom Ordet blev Gud levande - Guds förunderliga vägar i en mänskas liv - Från prickskytt för PLO och Arafat till kristen tro


Tass Abu Saada gäst hos MKV besökte Jakobstad.  

Johan Candelin drog sin vana trogen en Kokkolavits i början av mötet. Han sade att det i kväll är två krisområden som möts: Kokkola och Gazaremsan. Jag och många andra tyckte att det var mycket givande och spännande att höra Tass Abu Saada vittna om sin tro på Jesus i kväll i FC 

kl. 16.00 i Jakobstad. Han var tidigare prickskytt för PLO och Yasser Arafats privatchaufför. Församlingssalen var överfull och folk satt i sidosalen och serveringssalen. Det var ca 600 personer på plats.


Johan Candelin drog sin vana trogen en Kokkolavits i början av mötet. Han sade att det i kväll är två krisområden som möts: Kokkola och Gazaremsan.

Johan berättade också om Martyrkyrkans vänners arbete på Kuba, i Egypten och nämnde även Anna Kempe, född 1874, Nykarlebybon som gjorde en storartad missionsinsats i Indien (på gränsen till Tibet). Hennes arbete lever vidare genom släktingar och det finns också ett berg uppkallat efter henne. Anna såg till att bibeltraktat och kristet material kom in i Tibet via transportförsändelser (karavaner).

På Kuba är väckelsen stark idag och trots förföljelse vågar kristna stå upp för sin tro tex. en läkare på ett sjukhus som verkar som huvudförtroendeman och en kvinna S. som arbetar bland blinda. Myndigheterna är rädda för att nätverk ska bildas som kräver att mänskliga rättigheter respekteras, så man måste arbeta i hemlighet.

Johan Candelin sade att idag säger tidsandan att man ska satsa på sig själv, men att satsa på Guds rikes arbete är det som håller. MKV tror på en satsning på eviga värden, sa han.

Candelin berättade om Egypten att det var ca 3-4 miljoner mänskor som samlades på Tahrirtorget när man avsatte Mubarak, medan det var 13 miljoner när Mursi fick gå.

Johan visade också en bild på Dr Hany Hanna som är MKV:s samarbetspartner i Egypten, dit Johan också snart är på väg igen.

Tass Abu Saada sade att det "är spännande att komma till Kokkola." Det är lätt att komma, men svårt att åka eftersom han fått en ny familj. Med det avsåg han det samarbete han haft med MKV under 10 års tid på Västbanken och de band som uppstått genom detta. Han uttryckte sin tacksamhet till finländarna för denna hjälp. Han arbetar på de palestinska områdena och bland judarna.

Han berättade att han år 1993 beslöt sig för att sälja allt han ägde för att arbeta på Gazaremsan. Han var då affärsman. Han startade ett arbete i en skola där undervisning om demokratiska principer ingår, ungdomscenter, kulturcenter (som undervisar om mänskliga rättigheter osv.) Hans arbete på Västbanken inbegriper hans målsättningar som är att arbeta med försoning mellan judar, araber och palestinier. Undervisningen sker också på engelska vilket lockar studeranden. Det är en unik skola.

Till den spännande och hemska delen av hans liv hör att han har levt med Yasser Arafat och "6 andra män". Uppgiften var att kriga mot Israel. Han berättade att Arafat var hans hjälte. Tass Abu Saada's uppgift var bla. att träna 9-13 åringar att använda maskingevär.

Numera undervisar han om kärlekens väg och om att ge liv istället för att döda - detta för palestinier och judar i Jerusalem. Den enda skolan alltså, i sitt slag! I denna skolan läser man också ur Bibeln och volontärer är välkomna, sade Tass.

- Jesus har förändrat mig, sa Tass. Nu vill han göra någonting för Guds rike.

Tass Abu Saada sade att han är hemma från Jaffa. År 1948 lämnade hans familj Jaffa och for till Gaza som är hans födelsestad. Saudiarabien blev nästa anhalt på hans livs resa. Han fann sig vara en palestinsk flykting i Saudiarabien.

- Varför är jag en palestinsk flykting i ett arabland? undrade han.

Han var 10 år när familjen flydde till Qatar. Som 17-åring var han krypskytt åt Arafat och sändes för att lönnmörda andra ledare. Familjen visste inte var han befann sig men till sist hittade fadern honom. Modern kollapsade. Tass Abu Saadas pass beslagtogs och han måste senare återvända till den skolan där han gick i Qatar på faderns order. Trots sin militärträning lydde han sin far.

Han hade dock mycket ilska inom sig och var arg på sin lärare och andra studeranden. År 1973 slog han läraren, lämnade skolan efter grälet, tog upp jakten med en bil på sin lärare och sköt honom. Nästa dag fann han till sin stora förvåning läraren vid liv i rektorns rum. Tass Abu Saada sade att Gud senare när han blivit kristen visade honom lärarens bild och Tass visste inom sig att läraren inte klarade sig pga att han missade med skottet, utan tack vare att Gud bevarade läraren.

Tack vare kontakter till kungahuset slapp han fängelse men istället blev han relegerad från skolan. Meningen var att han skulle sändas till England eller Egypten för att studera. Men det ville han inte. Han ville till USA, trots att han hatade USA (och judarna). För att få sin vilja fram gick han till det kungliga palatset och "bollade" med handgranater när man hade besök av gäster. Det blev droppen. Han fick resa.

År 1974 reste han till USA och där fann han att han blev välbehandlad, vilket var oväntat. Han var inte en flykting där. I USA träffade han också sin blivande fru Karen. De träffades på en danstillställning där han fick nobben ett flertal gånger när han bjöd upp henne "trots att såg bra ut" som han själv sade humoristiskt (han visade bilder). Slutligen tyckte Karen synd om honom och tackade ja, till en dans. Han friade efter bara några dagars telefonsamtal och långa diskussioner där han inte förstod det mesta av vad som sades...I oktober 1974 sade Karen äntligen ja, till giftermål.

Då tog stödet hemifrån slut.

Här inflikade han i berättelsen om sitt liv att "Gud leder oss".

Han fick jobb på en fransk restaurang som städare och diskare. Han skötte sitt arbete bra och blev omtyckt av ägarna. Han fick erbjudande om att lära sig koka mat fransk mat och även servera. Han fick också en vän bland kunderna, en man som tackade honom för att han serverade maten och diskade.

Detta tyckte Tass att var anmärkningvärt - någon tackade honom för att han diskade...

Efter 2 år fick han ansvar för 25 restauranger, han gick en universitetsutbildning och blev mycket känd. Mannen som blev hans vän på restaurangen hette Charlie, var multimiljardär och är 87 år idag och behandlar honom som en son. 19 år senare fick Tass ebjudande om att köpa ifrågavarande restaurang. Han ville dock flytta verksamheten till en annan lokal.

"I have connections" sa Charlie.

- "Vi vet aldrig hur Gud använder oss" sa Tass Abu Saada nu ikväll.

Charlie hade inlett vänskapen med att tacka Tass för att han tog hand om disken.

I samband med restaurangflytten, som väckte obehag hos Tass eftersom lokalen tidigare hade fungerat som någon typ av begravningslokal och Tass "såg" mörka demoner där och var rädd, berättade Charlie om de under som Gud hade gjort i hans liv. Han menade att Tass var rädd eftersom han inte var kristen. Tass var konfunderad och ställd.

Charlie sade att Tass Abu Saada måste älska judarna (som han tidigare hatat) för att kunna få frid. Charlie frågade också vad han visste om Jesus.

Tass hade svarat att Jesus är en profet. Men när Charlie sade att Jesus är Guds Son, reagerade Tass starkt och sade att det är en hädelse. Charlie hade en ny Bibel till hands och frågade om han trodde att det var Guds Ord? Det gjorde han.

- "Varför sa jag det? Jag är ju muslim." tänkte Tass Abu Saada.
När man slog upp Bibeln fick man upp Joh. 1:1f "I begynnelsen var Ordet..."

Som muslim visste Tass att "Jesus var Guds ord och Guds Ande"

Tass berättade att han började skaka, föll ner och lyfte upp sina händer. "Genom Ordet blev Gud levande". Han visste vem som var Kungars Kung.

Vännen Charlie var chockad eftersom han aldrig hade sett något sådant förr. Men det han såg var bra. Tass vittande om en syn av Jesu korsmärkta händer och ett starkt ljus.

Tass berättade igen om Guds förunderliga vägar. Som barn hade han haft en barnflicka (Mirjam) från Filippinerna som tagit så väl hand om honom. Hon sådde trons frö, sa Tass. Mirjam hade fortsatt att be i 35 år för honom.

Som kristna har vi Bönens kraft och Ordets kraft, sa Tass. Det levande Ordet.

Nästa morgon var han viss om Guds närvaro - kärleken. Han lovprisade den Gud han ännu inte riktigt kände. Och han började be och välsigna Israel, det förlovade landet. Det stod också klart för honom att han skulle älska sina fiender. Det uppstod en kamp inom honom och han undrade varför han skulle göra detta. Men han fick följa i Jesu fotspår. Tass Abu Saada sade att han fick kärlek till Guds folk. Han fick tro på Jesus. Han sade också att vi ska be för USA. Det är inte Obama och EU som för friden ut i världen. Det är du och jag som ska göra det. Han hänvisade till saligprisningarna: "Saliga är de som skapar fred..." Detta får vi göra i egna sammanhang. Vi får vittna om Jesus, som är den sanna friden. För vänner och grannar som inte tror. För våra barn och barnbarns skull - och för dem som kommer efter.


(Mina anteckningar av Tass Abu Saada's berättelse)




Kollekten gick till arbetet i Jeriko och Jerusalem.

Psm 324 "En liten stund med Jesus" inledde mötet. Vers 3 handlar om att lida för Jesu namn. Helena Hult var mötesledare. Helena berättade i inledningen om Paulus omvändelse. Barnen gick till barnfokus genom en bönetunnel. Det var också servering allra sist. Maj-Britt Sandvik och Gudrun Enqvist var förebedjare. Harry Smedjebacka var välkomnare vid dörren.

6000 mänskor nås av MKV:s rundbrev eller veckobrev, berättade Johan Candelin också.


"Från mörker till ljus, från hat till kärlek" - var kvällens tema enligt annonseringen.








Vad gäller vitsen i början har den ju en allvarlig botten, men skämt kan avdramatisera och vara avväpnande, det vet vi...

Det var ca 600 personer som lyssnade på detta tillfälle (uppgiften via Johan Candelin)




Foto above: Kerstin Lindén: "Sir, can I have a picture of you for my blog?" 

Tass Abu Saada: "Yes, can you send it to me later?"
Fotot uppe (KL): Tass Abu Saada tar igen sig en stund i serveringssalen efter vittnesbördet och signerar även böcker.






 
Photo of Tass Abu Saada and me: by Gun Enqvist

My friend Gun Enqvist: "I wont't take a photo of you unless you hug him!" 


Kerstin thinking ("I am very shy") but said: Okay!) 








Photo of the book: Kerstin Lindén








Photo: Kerstin Lindén (I also took a picture of Tass Abu Saada and member of Parliament Peter Östman)

fredag 14 februari 2014

MKV - Centralafrikanska republiken och Uzbekistan - Jesus för världen givit sitt liv, öppnade ögon Herre mig giv


"Holy, holy, holy is the Lord of hosts; the whole earth is full of his glory!"

1 Tim. 1:1:2:1-6. 2 Kor. 4:8-11. Jes. 6:3. Martyrkyrkans vänner r.f. (Ordf. Johan Candelin) rapport 5/2014

Tack- och böneämnen: CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN (bön för mördade pastorns familj, för fred, för de kristna) och UZBEKISTAN (för religionsfrihet)





Prayer bulletin:
http://us1.campaign-archive1.com/?u=acb191a2c658073611bcb6016&id=b9c3034c15

Lovsång:
http://minkristnasamhllsblogg.blogspot.fi/2014/02/sanctus.html

1 Tim. 1:1 "Från Paulus, Kristi Jesu apostel på uppdrag av Gud, vår Frälsare, och Kristus Jesus, vårt hopp,"
"Paul, an apostle of Christ Jesus by command of God our Savior and of Christ Jesus our hope,"

1 Tim. 2:1-6 "Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt gudfruktigt och värdigt. Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen. Ty Gud är en och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe. Detta vittnesbörd skulle framföras när tiden var inne," First of all, then, I urge that supplications, prayers, intercessions, and thanksgivings be made for all people, for kings and all who are in high positions, that we may lead a peaceful and quiet life, godly and dignified in every way. This is good, and it is pleasing in the sight of God our Savior, who desires all people to be saved and to come to the knowledge of the truth. For there is one God, and there is one mediator between God and men, the man Christ Jesus, who gave himself as a ransom for all, which is the testimony given at the proper time."

"We are afflicted in every way, but not crushed; perplexed, but not driven to despair;  persecuted, but not forsaken; struck down, but not destroyed;  always carrying in the body the death of Jesus, so that the life of Jesus may also be manifested in our bodies. For we who live are always being given over to death for Jesus' sake, so that the life of Jesus also may be manifested in our mortal flesh." 2 Cor. 4:8-11 (ESV) "Vi är på alla sätt trängda men inte utan utväg, rådvilla men inte rådlösa, förföljda men inte övergivna, nerslagna men inte utslagna. Alltid bär vi Jesu död i vår kropp, för att också Jesu liv ska bli synligt i vår kropp. Ty vi som lever utlämnas ständigt åt döden för Jesu skull, för att också Jesu liv skall uppenbaras i vår dödliga kropp."

Jes. 6:3 "Helig, helig, helig är HERREN Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet." “Holy, holy, holy is the Lord of hosts; the whole earth is full of his glory!"



Pastor och hans son sköts till döds i Centralafrikanska republiken

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

"En pastor och hans son är bland de senaste offren för våldsamheterna i Centralafrikanska republiken, som fortsätter trots att Catherine Samba-Panza nyligen utnämndes till tillfällig president i landet.
Pastor Pierre-Séverin Kongbo, 52, och hans son Dieubéni dödades den 28 januari av tidigare medlemmar i den numera upplösta gruppen Séléka i Bégouakyrkans område i norra delen av huvudstaden Bangui. Pastorns hustru berättar att rebeller hade besökt deras hem två veckor tidigare och frågat efter hennes man. Hon svarade dem att han inte var hemma och gav dem alla pengar hon hade hemma (10 000 CFA, cirka 15 € eller cirka 134 SEK).

Den 28 januari kom rebellerna tillbaka och ropade ut ”Allahu Akbar” (”Gud är större”) innan de sköt pastorn och hans äldsta son. Pastorn, som även var styrelsemedlem i Union of Baptist Churches (Baptistkyrkornas förbund) i Centralafrikanska republiken, lämnar efter sig sin hustru och fem barn.
Våldet har varit utbrett i Centralafrikanska republiken sedan december 2012, när en sammanslutning av rebellgrupper ledda av Djotodia under Sélékas fana drog genom landet för att slutligen fördriva president Francois Bozizé i mars 2013. Djotodia tog kontroll över en tillfällig regering, men förlorade kontrollen över Sélékakrigarna. Han upplöste Séléka i september och avgick i förra månaden. Den 20 januari valde folkförsamlingen Samba-Panza till landets första kvinnliga president.

Sedan Djotodias avgång har hundratals tidigare medlemmar i Séléka lämnat huvudstaden och samtidigt lämnat förödelse efter sig. Ungefär 75 personer har dödats under den senaste veckan genom sekteristiskt våld i staden Boda, 100 kilometer väster om Bangui. I den nordvästliga staden Boali dödades åtminstone sju personer och ungefär 700 muslimer har tagit skydd i stadens katolska kyrka.

”Jag tänker inte låta någon skada människorna inne i min kyrka; det spelar ingen roll om de är kristna eller muslimer”, säger fader Xavier Fagba i en intervju i fransk teve.

Den nordliga staden Sibut, belägen 200 kilometer från huvudstaden, ockuperades och blev föremål för plundring i flera dagar, vilket tvingade invånarna att fly ut i vildmarken, enligt lokala nyhetsrapporteringar.

”Vi står fortfarande maktlösa inför ett antal utmaningar, och många av våra bröder är besvikna när vi inte kan göra något för att besvara deras vädjan om hjälp”, skrev en invånare i Bangui i en e-post till World Watch Monitor. ”Många har förlorat allt när deras hus har plundrats eller bränts ner. Andra har förlorat ett barn eller en familjemedlem. Och detta enbart i Bangui. Vi är mycket bekymrade över våra bröder ute i provinserna som har tvingats gömma sig i vildmarken. Vi har inte hört från dem på ett tag.”

Städerna Bocaranga och Bria liknar spökstäder, och dussintals personer befaras ha dödats. Liknande förödelse har rapporterats i Bouar, nära gränsen till Tchad, dit en grupp med cirka tusen medlemmar av Séléka anlände med trettio fordon.

”Människor flyr. Det verkar som om Séléka, på väg tillbaka till Tchad, bränner byar i sin väg. De har stulit fordon som tillhör lokala präster”, säger en lokal källa, vars identitet undanhålls för hans egen säkerhet.

Mer än en miljon människor har blivit hemlösa och två miljoner behöver akut humanitärt bistånd, enligt humanitära organisationer."

(Källa: www.worldwatchmonitor.org)

- "Vi ber för pastor Kongbos sörjande familj, må Gud ge dem tröst och styrka dem. Vi ber också för hela situationen i landet, att människorna skulle klara av att lösa sina konflikter på fredlig väg och att varken kristna eller muslimska rebellgrupper skulle ta del i hämndattacker mot varandra. Vi ber att Gud skulle skydda sitt folk i Centralafrikanska republiken."




UZBEKISTAN

"Vi ber för religionsfrihet i Uzbekistan i en tid när nyheter från landet rapporterar om motsatsen. Den 20 januari gjorde säkerhetspolisen tillsammans med poliser från avdelningen för terrorismbekämpning en räd mot ett privat hem i Tasjkent. Hundratals kristna böcker och annat material beslagtogs och ägarinnan Natalya Gaiyer beordrades förstöra det, samtidigt som hon bötfälldes en summa motsvarande tre gånger den månatliga minimilönen. Dessutom bötfälldes en arbetare på ett hotell i Uzbekistans huvudstad Tasjkent en summa motsvarande 150 gånger den månatliga minimilönen efter att en muslimsk bönematta hittades på hotellet vid en genomsökning som myndigheterna gjorde i januari. En arbetare vid hotellet som önskar vara anonym av rädsla för statliga motåtgärder bekräftar boten. Vi ber att Natalya Gaiyer ska få sina lagligt köpta böcker tillbaka och inte ska behöva betala några böter. Vi ber också att regeringen skulle ge sitt folk frihet att uttrycka sin tro."

(Källa: www.forum18.org)



Martyrkyrkans vänner r.f.






Foton: Kerstin Lindén (Larsmo kyrka, bild från Larsmosjön)

Sanctus, sanctus, sanctus - All heaven declares

Sanctus (Angel voices)

"Sanctus, Sanctus

Benedictus qui venit in Domine

Sanctus Dominus Deus Sabaoth
Pleni sunt coeli et terra Gloria

Benedictus in nomine
Qui venit in nomine"



Sanctus (Angel voices):
http://www.youtube.com/watch?v=dW-YjkLcQXM


"All heaven declares":
https://www.youtube.com/watch?v=FXnvckvpBxU

"All heaven declares,
The glory of the risen Lord.
Who can compare
With the beauty of the Lord?
Forever He will be
The Lamb upon the throne.
I gladly bow the knee
And worship Him alone.

I will proclaim
The glory of the risen Lord,
Who once was slain
To reconcile man to God.
Forever You will be
The Lamb upon the throne.
I gladly bow the knee
And worship You alone."






Photo: Kerstin Lindén

Underligheter 5b - Bekännelsen nedmonteras, präster drivs ut - församlingarnas rätt att välja herde körs över

Finland. Kyrkpressen 7/2014.

Om samvetsfrihet. Var finns den? Religionsfrihet. Församlingarnas rätt att välja herde körs över.

Bekännelsen nedmonteras. Domkapitlet lägger extra pålagor på prästerna (utöver prästlöftena) i form av dokument som kräver blind lydnad. Bibel- och bekännelsetrogna präster blir arbetslösa.

"Bekännelsen monteras ned stegvis" (debattinlägg av Hans Sandberg, Jeppo)


Jag läser vidare i Kp nr 7/2014 och ser att Hans Sandberg, Jeppo i debattforum på nästsista sidan skriver i princip samma sak som jag just skrivit med egna ord om kyrkoherdevalet i Karleby (se föregående blogg).

Han skriver bra och betonar dessutom församlingens rätt att själv välja herde. Rubriken lyder: Bekännelsen monteras ned stegvis."Församlingens roll i detta sammanhang betonas starkt på många ställen i bekännelseskrifterna."

Sandberg frågar sig om inte löftena som de sökande avgivit vid prästvigningen är tillräckliga eftersom Borgådomkapitel infört tilläggsförhör med ytterligare kriterier.

Han skriver att det är mycket märkligt att domkapitlet föregår och negligerar församlingens möjlighet att själv välja herde. Han konstaterar vidare att om alla domkapitel tillämpar samma förfaringssätt betyder det att präster som har den ämbetssyn som den kristna kyrkan haft i mer än tusen år inte längre kan väljas till kyrkoherdar i ELKF.

Följden blir att de präster som bekänner sig till denna tro stöts ut i kylan av den kyrkliga överheten (samma skrev ju jag) och att de unga teologer som vill följa den apostoliska undervisningen och tjäna Kristi församling inte har någon plats i dagens lutherska kyrka.

"Ämbetsfrågan är bara en del av problematiken skriver han och nämner att många beslut, av etisk och andlig karaktär sannolikt ska fattas inom en snar framtid. Argumenten i de diskussionerna som redan förs verkar inte att följa Guds ord." (just vad jag menade med framtidscenario). Vart ska vi då gå som har en annan syn? undrar han.

- Aj, aj, hör ni - det där till synes "ofarliga" pappret som prästerna ombeds skriva på (i toleransens namn), men som ju i och för sig är så förödande för bibel- och bekännelsetrogna präster, går ju egentligen utöver bekännelseskrifterna. Kan vi nu inte längre hänvisa till grunddokumenten som tillräckliga? Eller just vad värre; man åsidosätter dem.

"Prästadömet är allmänt och kan därför upehållas endast om Ordets tjänare ges åt någon som församlingen därtill har utsett." (här citerar Sandberg Leif Granes utgåva av Augustana.) Bekännelseskrifterna betonar alltså starkt att det är församlingen som ska välja.

- Men kära nån, vad kommer nästa biskop att hitta på? Det verkar ju vara fritt fram att fabricera extra papper som ska godkännas. Take it or leave it, uttryckligen.

Ja, i så fall, nog har vi på känn vad nästa papper kommer att innehålla och innebära....

- vet ni vad, som så många brukar säga: "Det ena leder till det andra".

Vilket torde betyda att ett avsteg från Bibeln och bekännelsen innebär fortsatta avsteg. Tyvärr. Steg för steg i fel riktning. Kan ni se det?

Det skulle inte behöva vara så.



Föregående blogg: "Toleransen finns bara på pappret, Björn!"
http://minkristnasamhllsblogg.blogspot.fi/2014/02/underligheter-nr-toleransen-finns-bara.html






Foto: Kerstin Lindén (Karleby stadsförsamlings kyrka, Kyrkhelg)

torsdag 13 februari 2014

Underligheter nr 5 - Toleransen finns bara på pappret, Björn!


De sista entusiasterna? Vart försvann samvetsfriheten? En yrkesgrupp som inte är skyddad av lagen - om den definitiva utvisningen av bibel- och bekännelsetrogna präster. Tilläggsförhör och oväntade papperskrig öppnar för en ytterligt osäker framtid. Vad måste man underteckna nästa gång? Är det ett prejudikat att man går förbi församlingarnas rätt att välja herde?




Jag läste dagens KP (Kyrkpressen nr 7/2014) om status quo vad gäller kyrkoherdevalet i Karleby och blir inte glad. Jag vill inte på något sätt förringa eller tala illa om den sökande som nu anses som enda behörig till tjänsten...

...men jag sticker inte heller under stol med att jag hade hoppats att Jan Nygård skulle ha funnits med bland de sökande i valet. Detta beroende på min församlingsbakgrund (där vi lärde oss att ta ansvar och vad som är bibliskt) och där Jan och jag nästan är av samma årgångar ja, åtminstone från samma tradition och av samma lära. Jan Nygård har arbetat mycket med själavård, vet jag.

Det börjar liksom kännas så här i ett Borgå stift's perspektiv: Vi är de sista entusiasterna. Om man kan använda ett profant uttryck. Jan Nygård har tidigare fått många kallelser till att undervisa i lekmannasamlingen Fokus också, tillsammans med tex. Thomas Björkman, Tomas Ingo osv. Många har klart uttalat att man kommer ganska långt ifrån för att höra just dessa predika och undervisa. Jag vet att många andra tänker som jag i ämbetsfrågan men vågar inte säga det rakt ut. Det är obekvämt och man får känna av det trots att man INTE har sagt åt andra hur de ska handla eller tänka utan bara meddelat sin åsikt. Man råkar faktiskt ut i kylan.

Jag betonar att INGEN (oberoende av åsikt) ska utsättas för mobbning.

Jan Nygård säger att han "märkte att det var kört redan när han kom till intervjun".

- Blev han mobbad? undrar jag av hans ord att döma, utan att veta säkert. Men jag undrar...

Nygård säger att han är besviken för både egen och församlingens del. Han säger i artikeln: "Nu kör domkapitlet över församlingen." Jan ser dokumentet man tvingades skriva under som något som på ett felaktigt sätt binder den sökande till biskopens och domkapitlets teologi.

- Ja, kära nån, har ni tänkt på att biskopen (och framtida biskopar) kanske inte alltid har rätt? Nu binds prästerna till någonting annat än Guds ord.

- Kan man höra ljudet av hur en fälla slår igen? undrar jag sorgset.

"Nu kan man fortsätta på denna linje och i framtiden komma med tilläggsfrågor, såsom villighet att samarbeta med präster som förkunnar läror som avviker från Bibeln."

- Tänk vilket framtidsscenario!

Och vi har skriande prästbrist på sina ställen. Vi har präster som kunde arbeta, men de är "inte behöriga". Hur ska det kännas för dessa präster? Har ni tänkt på det? Dylika tillvägagångssätt som domkapitlet nu satt i system driver ju medvetet ut dem ur kyrkan till andra tjänster.

Jag förstår ju att domkapitlet hänvisar till lagen, men kunde man har gjort annorlunda? Om vi hade haft en biskop med annan teologi? Hur är det med samvetsfriheten?

Och om ni inte delar min och många andras syn i ämbetsfrågan (som är den världsvida kyrkans lära) så tänk åtminstone på framtidscenariot.

Och tänk åtminstone lite på hur man försöker binda andras samveten med ett dokument utan att ge alternativ. Är inte det litet märkligt, kan man undra? Vad är nästa steg? Märk ut dem (ännu mera)?

- Och inte är denna grupp skyddade av lagen åtminstone. Tänk på det.

Tack och lov har vi pressfrihet i alla fall, annars hade jag inte vågat skriva detta.

Men nog är det ändå ledsamt att det ska vara så här: "I kyrkan liden I betryck" (jag citerar Henrik Perret).

Kyrkan är inte längre den där fristaden som den skulle vara. Sions herdar bliver bortdrivna.

Tiderna har ändrat. Men Gud har inte ändrat sig och hans ord består evinnerligen

Här kommer en UTMANING till dej som inte delar min syn. När bad du sist för dessa präster? (Matt. 7:12)

Och så kan vi tänka på det där med tolerans också, på samma gång.

...toleransen finns bara på pappret - tydligt i detta fall.



Tack, Gud, för att vi har yttrandefrihet.






Foto: Kerstin Lindén (Karleby stadsförsamlings kyrka, Kyrkhelg)