Powered By Blogger

söndag 12 oktober 2014

Fokus - Gudsfruktan är att bejaka att Gud är helig och det finns inget mörker i honom

Lekmannasamlingen Fokus söndagen den 12.10.2014, FC, kl. 17.00. Undervisning med pastor Jockum Krokfors. Tema: Predikaren

1. Tänk på Gud! Han har velat våra liv. Vi är inte till av en slump. Livet är en gåva av Gud. Han vill förmera livet och han vill använda oss.

 2. Ha ständigt med Gud i den egna livsplaneringen och i livet! uppmanade Jockum. Gudsfruktan är att bejaka att Gud är helig. Det finns inget mörker i honom. Han är samme helige Gud (i GT och NT). Att frukta Gud är att inte vilja bedröva honom eller göra det som är destruktivt.


Gudsfruktan befriar oss från all annan fruktan! "Var inte rädda!" säger ju Jesus många gånger! Om vi böjer oss för hans helighet behöver vi inte vara rädda.




FOKUS:

Undervisning av pastor Jockum Krokfors. Mycket bra och gedigen inspirerad textutläggning över Predikaren (bibelbok). Predikarens budskap är aktuellt i vår tid! Här finns filosofiska strömningar vi kan känna igen:

- Fatalism (Man säger att det är ödet som bestämmer och att det inte finns någon mening med livet.) "Det som sker, det sker." Påminner om islams tankegångar.

- Existentialism: Lev nu!

- Chauvinism: Män är bättre än kvinnor.

- Hedonism: Njut så mycket som möjligt.

- Cynism: Inte ens goda tankar är vad de ser ut att vara.

- Pessimism: Det blir värre och värre.

Det är en märklig bok, sa Jockum.

Men Jesus sa till Emmausvandrarna att man kan hitta honom (Gud) i varje bok i Bibeln, fortsatte Jockum. Och att det är viktigt att läsa hela sammanhanget. I Predikaren talar den åldrige Salomo och i Höga Visa den unge. Salomo är desillusionerad. Han väger för och emot (å ena sidan och å andra sidan). Det är ett typiskt judiskt tänkesätt och sätt att resonera.

Vad är meningen med livet? Han har goda frågor men inte alltid så bra svar. Salomos perspektiv är "Jag såg under himmelen..." Gud ser ur ett annat perspektiv. Det är en allvarlig bok, sa Jockum, om hur vi ska leva våra liv.

Salomo prövade på allt, även hur man vetenskapligt bygger upp boskap. Agrikultur. Han gjorde detta till det högsta, men kom fram till att vetenskapen i sig inte ger livet mening. Sedan satsade han på konst och musik. Detta är härliga gåvor naturligtvis, men inget som håller i längden. Salomo satsade på arkitektur och byggde fantastiska byggnader. Men detta var ändå i sig meningslöst. Han satsade på underhållning och clowner. Glädje är en gåva av Gud, men vi ska inte söka enbart detta, sa pastorn. Salomo satsade på handel och Israel blomstrade under hans tid. Men det gav bara tomhet. Vidare satsade han på njutning: mat, vin, kvinnor. Salomo misslyckades på den punkten.

Han satsade på filosofi och byggde världens största bibliotek. Visdom. Idag lockar också vårt samhälle med detta.

- Vad vill jag bygga mitt liv på?

Ingen av oss vill se bakåt på ett förslösat liv. Det finns en mening. "Salomos problem var tunnelseende" sa pastor Jockum. Orden "under himlen" står att läsa 28 gånger i denna bok. Det handlar alltså om det mänskliga perspektivet!

Salomo hade inte (så mycket) kunskap om evigheten, himlen. Jesus (NT) berättar om himlen, himmelriket, evigheten. Salomos perspektiv är "här och nu" och Gudsperspektivet saknas. Boken är en predikan i sig. Vi får också glimtar av mening då Salomo ibland byter perspektiv. Han tar Gud med. Predikotexterna i kyrkan handlar ofta om dessa mera kända bibelställen ur Predikaren och sällan om andra mera okända, vilket är synd, sa Jockum.

Här läste pastorn Predikaren kapitel 3:1-15 och särskilt v. 11 som visar ett mönster.

Livet är ju upp och ner (medgång och motgång). Men Gud är med fast det inte alltid är på topp. Vi ser inte meningen med lidandet men Gud verkar genom det.

Livet får ett mönster när vi tar Gud med! Hela livet är i Guds hand.

Slutet av Predikaren är ljusare och Jockum läste hela Pred. 11:7-10 och 12:1-14. Slutet visar alltså nycklarna till ett meningsfullt liv. v. 13: "Detta är slutsatsen, när allt blir hört: Frukta Gud och håll hans bud, det hör alla människor till. Ty Gud skall föra alla gärningar fram i domen, med allt som är fördolt, vare sig det är gott eller ont."

Allt det som räknades upp av livets goda kan (förstås) vara meningsfullt om det är din kallelse, sa Jockum. 1. Tänk på Gud! Han har velat våra liv. Vi är inte till av en slump. Livet är en gåva av Gud. Han vill förmera livet och han vill använda oss. 2. Ha ständigt med Gud i den egna livsplaneringen och i livet! uppmanade Jockum.

Han har genom Jesus friköpt oss från synden, domen och ytterst från helvetet.

Gudsfruktan är att bejaka att Gud är helig. Det finns inget mörker i honom. Han är samme helige Gud (i GT och NT). Att frukta Gud är att inte vilja bedröva honom eller göra det som är destruktivt.

Gudsfruktan befriar oss från all annan fruktan! "Var inte rädda!" säger ju Jesus många gånger! Om vi böjer oss för hans helighet behöver vi inte vara rädda.

Vi ska lyda Gud = Frukta Gud. Vi ska lyssna till vad han säger. Jockum Krokfors nämnde buden och även förhållningssätten i Nya testamentet.

Salomos berättelse handlar om att sätta "Jag" på första platsen. Det är ett allvarligt budskap! När vi tar Gud med genom Jesus får vi ett helt annat livsperspektiv. Att lära känna Gud är vår viktigaste livskallelse.

Livet blir inte 100 % (bra). För vi har himlen framför oss. Men livet med Gud blir meningsfullt.

Helena Hult ledde mötet väl och inledde med att läsa president Kyösti Kallios bön under vinterkriget (aktuell i dag) och med bönen Fader vår. Henrik Hult var välkomnare vid dörren. Rebecca Ekman satt vid flygeln. Info som PM på väggen via dator. Bodil Björkström och Maj-Britt Sandvik var förebedjare för lappar. Öppet slut som vanligt med servering, samtal, lovsång, förbön. Barnfokus-grupperna. Kollekt till Studentmissionen. Bön och förbön före mötet. Helena avslutade med att läsa en fin text om att vi får komma till Gud med allt och med Herrens välsignelse.


Fin lovsång med bra text (Tack Rebecca!):

"Kom och drick du som törstar
efter Guds barmhärtighet
se en väg för den som längtar
ligger upplyst av hans nåd.
All vår längtan besvaras
i ett heligt ögonblick
Där vid Guds brustna hjärta
finns det helande att få

Se vilket djup som den kärleken bär
aldrig kan vi ösa brunnen tom
Se vilken nåd som den kärleken är
Gud har bjudit in och sagt kom."



Foto: Kerstin Lindén (Församlingscentret, Jakobstad)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar