Powered By Blogger

söndag 23 september 2012

Nattvarden är att vila i Kristi sår

Psm 579

"När får jag se dig, Frälsare kär,
ren och förklarad bliva dig när?
När ser mitt öga dig i det höga,
sådan du är?

Går än bland kära vänner min stig,
rolös och arm dock känner jag mig.
Friden jag vinner
först då jag finner
vägen till dig.

Människor sviker, du håller tro.
Salig är den som hos dig får bo.
Jesus, var med mig,
lys mig och led mig
hem till din ro.

Stå vid min sida, se, jag är svag.
Du äger makten, hjälplös är jag.
Ser du mig digna,
stöd och välsigna,
hjälp mig var dag.

Ja, gör mig stark i kraft av ditt namn,
skänk mig din nåd och för mig i hamn.
Nåden kan rena,
nåden allena,
öppnar din famn.

Snart får jag se dig, sådan du är,
får ibland vänner vara dig när.
Då skall min tunga
högt dig lovsjunga,
Frälsare kär."

T Wilhelm Malimvaara
Alfons Takoalnder

M Mikael Nyberg



Högmässa med Lutherstiftelsen. Rubriken är ett citat ur predikan.
Bra predikan som vanligt! Inledningsorden handlade om arvssynden som är så djup och förödande för oss att tom. våra goda handlingar är präglade av den. Arvssynden är en dödlig sjukdom. Men Jesus tog straffet, han vet om våra synder, han har ju försonat dem! :) och därmed räddat oss. Han vill frälsa oss och möter oss ju i dopet och nattvarden. Frälsningen gjorde ju faktiskt att vi fick nytt liv. Att vila i Kristi sår i nattvarden är att vila i förlåtelsen :) :) Det är fullbordat!



"Abide with me" http://www.youtube.com/watch?v=9bqrRNowf1Q

"Abide with me; fast falls the eventide;
The darkness deepens; Lord with me abide.
When other helpers fail and comforts flee,
Help of the helpless, O abide with me.
Swift to its close ebbs out life's little day;
Earth's joys grow dim; its glories pass away;
Change and decay in all around I see;
O Thou who changest not, abide with me.


Hold Thou Thy cross before my closing eyes;
Shine through the gloom and point me to the skies.
Heaven's morning breaks, and earth's vain shadows flee;
In life, in death, O Lord, abide with me." 






Foto: Kerstin L. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar