Lekmannasamlingen Fokus (1 Petr. 2:9-10). Söndag (Mors Dag) 10.5.2015 kl. 17.00. Lovsångs- och förbönskväll.
"Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom." Ef. 1:3-4
Vid flygeln/lovsångsledare: Bo-Gustav Dahlbacka, Iris Dahlbacka och Maria Libäck. Förebedjare: Olle och Helena Domars.
Enligt lovsångsledarnas önskemål inleddes kvällen med ett längre lovsångspass efter att mötesledaren kort hälsat välkommen i Jesu namn och informerat om kvällens innehåll. Under lovsångs- och förbönskvällarna finns det också möjlighet till förbön längst bak i salen under hela kvällen. Denna gång fungerade Gudrun Enkvist och Bodil Björkström som förebedjare i salen. Mötesledaren gav information om Fokus Gemenskapsdag den 17.5 (senaste anmälningsdag 10.5). Under lovsångs- och förbönskvällarna ges också möjlighet till att dela vägkost (vittnesbörd, tack- och böneämnen). Det var ett flertal som denna kväll ville träda fram och det gavs möjlighet till detta genast efter det långa lovsångspasset i början av mötet. Kvällens kollekt gick till Martyrkyrkans vänner.
Några lovsånger:
"Vi vill ge Dig ära", "Ära till Ditt namn" (Blessed), "Vi upphöjer Dig", "Öppna mitt hjärta", "Helig, helig, helig", "Ingen är som Du" (Du är helig), "Helig, helig, helig, Herren Sebaot", "Än en gång" (jag tackar för Ditt kors), "Jesus, det renaste", "Still" (Hide me now)...
Det var undertecknads tur att fungera som mötesledare och jag/vi inledde med fri bön, syndabekännelse och tyst syndabekännelse samt ord från Ps. 103:12 "Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss." Gud förlåter oss för Jesu Kristi skull. Bönen Fader vår.
Inledningen fick/behövde vara litet längre denna gång eftersom det inte var någon annan undervisning under kvällen och jag hade blivit ombedd av ledningsgruppen att bära ansvar tillsammans med lovsångsteamet denna kväll.
Jag hade bestämt mig för att i huvudsak låta Skriften tala och därför inledde jag med att läsa hela Efesierbrevet 1.
Aposteln Paulus skriver brevet från fängelset. Han skriver till de kristna i ____ Jakobstad eller Efesus eller... Biskop Bo Gietz säger i sin bok "Fem brev av Paulus" att orden "I Efesus" saknas i en del handskrifter; det tycks ha funnits en lucka där man kunde sätta in namnet på den församling som skulle få rundbrevet.
Brevet är skrivet till kristna.
Paulus brev till Efesierna är en lovsång och en bön. Orden är mäktiga. Jag läste alltså hela kapitlet men kommenterade endast verserna 17-22:
"Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt kunskap om honom. 18 Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga, 19 och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft är verksam.
20 Med denna kraft verkade han i Kristus, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, 21 över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. 22 "Allt lade han under hans fötter," och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, 23 som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla." (Ef. 1:17-22)
v. 17 "Gud, härlighetens Fader". Guds härlighet är hans helighet. Samma härlighet som änglarna sjöng om på Betlehems ängar under julnatten vid Jesu födelse. Det är den härlighet som Luther beskriver som ett moln där Gud bor. Den härlighet som uppfyllde uppenbarelsetältet och den härlighet och helighet som gjorde att Mose bara kunde få se Gud på ryggen.
Paulus ber att de troende ska får vishet och att de ska få en rätt kunskap om Kristus (v. 17). De (vi) behöver alltså inte bara kunskapen om Kristus, de behöver rätt kunskap om honom. Det är viktigt att det blir rätt också! Det som är rätt hittar vi i Bibeln.
Att tro på Jesus är ju att komma till honom. Tron är en gåva. Det är inte komplicerat och den som nyss kommit till tro kan inte ännu veta allt. Men rätt kunskap är viktig för att allting inte bara ska flyta och spreta hit och dit. En sammanfattning av tron har vi i trosbekännelsen som också är en avgränsning. Det handlar också om vad vi inte tror på.
v. 18. Paulus ber att vi ska förstå vilket hopp vi har kallats till. Detta hopp är inte något osäkert och vacklande hopp. Det är fast förankrat i Kristus på Golgata, vid hans lidande, korsdöd, försoning och uppståndelse i vårt ställe och för oss. Arvet har Jesus förvärvat åt oss och en dag får vi det fullt ut, i himlen där ingen sjukdom, sorg eller nöd längre finns. Vi får kallas Guds barn för Jesu Kristi skull.
v. 19-21 talar om den kraft som är verksam i den troende: Guds makt och väldiga styrkas kraft. Det är samma kraft som uppväckte Jesus från de döda! säger Paulus. Hur mycket stort kunde inte hända om vi lät denna kraft få styra oss! I våra egna liv och i kyrkan.
Bo Giertz säger att Paulus till slut målar bilden av Kyrkan; den som vi beskriver med stor K när vi inte avser kyrkobyggnaden eller ett enskilt samfund. Kraften bor i de heliga, i de troende. Guds kraft.
Kollekt till MKV.
Förebedjarna kallades fram och vi bad för tack- och förbönsämnena. I sammanhanget nämndes även förbönsämnena: vårt land, vår stad, lidande kristna och förtryckta folk, det judiska folket och särskilt Jerusalem som är "den store Konungens stad".
Nästa gång: Fokus gemenskapsdag 17.5 på Pörkenäs.
Mötesledaren nedkallade Herrens välsignelse.
Öppet slut med lovsång, förbön i salen och av förebedjarna i rummet intill församlingssalen. Servering och samtal, gemenskap.
Foto: Kerstin Lindén (bild från telefonen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar