Jag reagerar negativt på en formulering av biskop Björn Vikström i senaste numret av Kyrkpressen. Han filosoferar kring semester och fritidssysselsättning vid sommarstugan och anspelar i sammanhanget på Bibelns skapelseberättelse.
Han använder följande formulering som jag uppfattar som mycket negativ eftersom den uttrycker en så svag bibelsyn och som inte uppmuntrar till att tro på Guds Ords tillförlitlighet, auktoritet och löften.
Biskopen har även tidigare gett uttryck för en svag bibelsyn och tycks ha svårt att läsa innantill.
"Världen var inte färdig, när Gud såg på sitt verk. De sex skapelsedagarna utgör symboliska beskrivningar av hur Gud steg för steg formar en värld där levande varelser kan växa fram." (Björn Vikström)
- Vad menar biskopen med "symboliska beskrivningar"? Handlar det inte om vanliga 24-timmars dygn som ligger som grund för vilodagen och för vår arbetsvecka? Tror han inte att tex. syndafallet handlar om en historisk händelse? Ska våra präster inte hänvisa till Mosebok tex. under vigselakten enligt; 1 Mos. 1:27 "Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem."
Om inte - då "ramlar ju pärmarna av hela Bibeln"! Vad tycker biskopen att jag ska lära söndagsskolbarnen? Jag undrar om jag faktiskt överhuvudtaget skall ställa upp och hålla söndagsskola i denna kyrka? Kan biskopen inte ÅTMINSTONE säga att man får tro på skapelseberättelsens historicitet och att vi får lita på Guds Ord? Har biskopen tänkt på hur han skulle kunna UPPMUNTRA oss frivilliga som håller söndagsskola, är församlingsfaddrar osv med att vi FÅR tro Guds löften och lita på Bibelns klarhet? Man blir osäker eftersom han formulerar sig så oklart och dunkelt, men ändå vet jag att barnatron på Guds Ord håller att bygga på och att Ordet är rent och klart och tydligt.
- Håller samfundet ELKF fortfarande officiellt fast vid de lutherska bekännelseskrifterna? undrar jag oroligt. Biskopens felaktiga formulering tangerar (ifrågasätter?) Augustana; trosbekännelsen (himmelens och jordens Skapare) och även Konkordieformeln; om tex. arvssynden. Allt kommer i gungning om vi mister respekten för Guds Ord och/eller försvagar dess auktoritet.
Biskopens "Inkast" (Kyrkpressen)
http://www.kyrkpressen.fi/inkast/135-Aldrig-fardig.htmlFöljande källor meddelar avvikande åsikt till biskopens inkast:
"Bibeln ser skapelseberättelsen som historia":
http://rilnews.org/article/bibeln-ser-skapelseber%C3%A4ttelsen-som-historia"Skapelseberättelsen skall inte läsas symboliskt överhuvudtaget eftersom skapelseberättelsen är en saklig redogörelse för konkreta händelser i historien."
En närmare granskning av sättet som de sex dagarna beskrivs på i skapelseberättelsen gör det mycket tydligt dagarna handlar om vanliga 24-timmars dygn. Dagarna definieras uttryckligen så här:
Så beskrivs även de övriga dagarna. På alla de andra nitton (19) ställena i Bibeln där "afton" och "morgon" nämns i samband med ordet dag så betyder det alltid 24-timmars vanliga dygn. Detta gäller oberoende av textens litterära särart . Vanliga 24-timmars dygn avses även på de trettioåtta (38) ställen där endast "morgon och afton" nämns, utan ordet dag."
"Skapelseberättelsen i första
Mosebok innehåller en historisk beskrivning, inte en mytologisk berättelse,
och inte ett symboliskt språk." --- Att
skapelseskildringen är en historieberättelse och inte en
liknelse eller symbolisk berättelse framgår av hur skapelseberättelsen i
första Mosebok fortsätter att beskriva människans syndafall, Kain och
Abels liv, Noa och syndafloden, Abrahams liv, Josefs liv i Egypten,
Moses uttåg
ur Egypten osv. Strukturen och innehållet talar på alla sätt för att
första Mosebok skall läsas som historia och skildringar av verkliga
händelser. Helt annorlunda är det med en del visioner hos profeter som
Hesekiel och Daniel samt hela Uppenbarelseboken, där saker och ting från
början till slut klart framstår som visioner av det tillkommande i
symboliskt tal istället för bokstavliga beskrivningar av
jordisk-fysiska händelser. Ingenting i kontexten framställer
skapelseberättelsen
som symbolisk, men mycket i bl a Uppenbarelseboken framställer den som
symbolisk.
Vi bör läsa Bibeln utifrån
hur den framställer det själv. Delar av bibeln innehåller ju
symboler och liknelser. Andra delar innehåller historiska berättelser.
Så låt oss läsa liknelse som liknelse, profetia som profetia,
symbol som symbol, historia som historia, poesi som poesi osv."
Foto: Kerstin L.
"Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning." 2 Tim. 3:16
"Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skapare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att de skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar. Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars." Hebr. 4:12-13
Foto: Kerstin L.
"Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning." 2 Tim. 3:16
"Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skapare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att de skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar. Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars." Hebr. 4:12-13
Bra skrivet. ja, när bibelsynen naggas i kanten så rasar det mer och mer. Snart har ni i Finland en lika eländig folkkyrka, som den i Sverige. Lite suredeg syrar hela degen, säger Skriften.
SvaraRaderaTack. Ja, kyrkan är "skadskjuten", vacklande...det är mycket allvarligt. Sant är Bibelns ord om surdegen!
SvaraRaderaDen som bekänner sig till Guds Ord är "inte längre gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj. --- uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv." Ef. 2:19-20