Kandidat i fullmäktigevalet 2012 på söndag. Medlem av Kristet samhällsansvar.
Ordspråksboken 22:6 "Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej av från den när han blir gammal."
Vi har fått läsa på ÖT om hur polisen i Karleby och Jakobstad avslöjat inte mindre än 51 olika narkotikabrott under en två veckor lång intensifierad övervakning. Polisen är överraskad över den stora andelen unga vuxna i åldern 18-20 år och man påträffade också minderåriga bland missbrukarna, alltså sådana som ännu inte fyllt aderton år. Det handlar mycket om att det kan finnas en stark person som är välvilligt inställd till narkotika för att det ska samlas en grupp av unga kring denna. Alltså en form av grupptryck.
Vad beror missbruk på? Hur kan vi förebygga? Under föräldramöten har skolhälsovårdare och kuratorer på ett föredömligt sätt genom statistik kunnat visa föräldrarna att det lönar sig att inte bjuda ungdomarna på alkohol hemma. Undersökningar har visat att det hjälper ungdomarna att avhålla sig från en tidig alkoholdebut. Mera sådant! Tobaksrökning och alkoholanvändning är ju dessutom inkörsporten till andra droger.
I Jakobstad har det tidvis också förekommit att föräldrar nattvandrat i centrum under veckoslut och detta har ev. haft en lugnande inverkan på ungdomarna. Jag anser också att den straffpåföljd som kommer i samband med ett narkotikabrott är en viktig signal till den berörda ungdomen om att någonting är fel och också ett försök att korrigera riktningen.
Jag tycker också att förutom mera resurser till barnskyddet kunde man återinföra hemhjälparservicen till familjer i kris. Eftersom det inte finns pengar att dela ut är detta någonting man måste prioritera framom någonting annat, tyvärr.
Vi måste också satsa på skolan och se till att den har tillräckligt med resurser eftersom samhällets illamående syns där. Med flera vuxna, även frivilliga, kan man lättare och i tid upptäcka var hjälpinsatser bör sättas in.
Många unga får kämpa hårt med skolarbetet i dagens värld också fritiden ska presteras och kraven kan bli övermäktiga. Ungdomarna behöver föräldrarnas uppmärksamhet, närvaro, gränser och stöd. Också kärlek och förståelse. Vi måste hjälpa dem att prioritera när uppgifterna blir många. Och vi måste uppmuntra och hjälpa dem när orken tryter. För en troende är det skönt och befriande att veta att Gud inte kräver någonting av oss när det gäller frälsningen. Men också att han gett oss buden som trafikmärken till hjälp, stöd och vägledning åt oss. Och att han har lovat oss en framtid och ett hopp (Jer. 29:11). Han har gett gåvor åt oss alla i form av olika begåvning och det är spännande att få vara med och upptäcka och utveckla dem. Gud själv har ju skapat oss, gett oss livet och det är oändligt värdefullt. Ta vara på det!
Och vi kan väl hjälpas åt? För det krävs en by för att fostra ett barn.
Foto upptill: Daniel Oros (aug. 2012 och nertill valannons i ÖT 25.10.2012, Foto KL)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar