måndag 26 december 2011

Bibeltrogna predikningar

Juldagen (Nativitatis Domine) av Åke Malander (S:t Matteus evangelisk-lutherska församling, Uppsala) via ELBK. Julevangeliet är historiskt och enligt Guds rådslut.


Annandag Jul (Stephani Protomartyris) av komminister Lars Borgström, LFS (via ELBK)
Jer. 31:18   

 Kort sammandrag av båda predikningarna (länkar)


Borgström skriver: "Över 30 000 foster mördas årligen på abortklinikerna. Den fria aborten har drivits igenom i kampen för kvinnans fri- och rättigheter. Men Gud har aldrig gett kvinnan frihet eller rätt att döda sina barn. Respekten för livet försvinner i samma takt som den kristna tron."



JULDAGEN (texter): Evangelium Luk. 2:1-20 och Joh. 1:1-14

Juldagen - Kristi födelses högtid

Åke Malander skriver inledningsvis i sin predikan att de välkända orden ur julevangeliet: "Från Kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas", skulle visa sig få en världshistorisk betydelse och göra Augustus namn känt över världen. En ärkeängel uppenbarar sig för en jungfru i Nasaret och bebådar Messias födelse; honom som man i Israel hade väntat på. Ett frågetecken dyker dock upp, skriver Malander, eftersom Maria och hennes man bodde i Nasaret uppe i Galileen, och Messias enligt profeternas vittnesbörd bör födas i Betlehem i Judéen. Hur går det ihop? Jo - Gud leder allt efter sitt rådslut. "Genom den världsliga maktens påbud tvingas familjen, trots att Maria är i en långt framskriden graviditet, att lämna sitt trygga hem och bege sig den långa vägen till Betlehem, släktens gamla hemstad för att skattskriva sig där."

För att få bilden fullständig bör man läsa julevangeliet tillsammans med Johannesevangeliets inledning. "De berättar samma händelse men på olika vis. Lukas återger det yttre skeendet, vad vi kan se och iaktta med våra sinnen. Johannes beskriver den inre, andliga sidan av julevangeliet - vad som sker i det som synes ske."

Maria, Jesu mor, var väl lik andra mödrar och skilde sig inte märkbart från dem - bortsett från det enastående att hon av Gud blev utsedd att föda den utlovade Messias, världens Frälsare, och att hon blev havande utan någon mans medverkan.

När vi firar juldagen till minnet av Jesu födelse är det något oändligt mycket mer än en vanlig barnafödsel. "Men när herdarna kommer och ser Jesusbarnet, ett litet hjälplöst spädbarn, så är han inte bara några timmar gammal (eller mer exakt, så hade han inte blivit till och börjat sin existens nio månader tidigare). Tvärtemot vad de kunde se och iaktta och förstå, så hade han alltid funnits till. Han var av evighet." Han som är Ordet är både hos Gud och är Gud.

Ängeln kallade barnet en "Frälsare". Han fick namnet Jesus, därför att han skulle frälsa sitt folk, ja inte bara förbundsfolket, utan hela världen. Vi är i ett skriande behov av denna frälsning. "Synden hade gjort människan benägen till det onda och oförmögen till det goda, och därför är mänskan lagd under döden och den eviga fördömelsen, om detta vittnar också den naturliga lagen och människans eget samvete. Den sk moderna människan försöker förtränga och förneka detta naturliga vittnesbörd, men innerst inne känner och förstår hon att allt inte står rätt till inför Gud och hans rättvisa dom. Och detta leder till de många både gamla och nyare människogjorda religionerna med deras offerväsende och lagiska krav."

"Frid på jorden" betyder och innebär att vi genom honom som föddes i stallet i Betlehem har visshet om att det råder fred och frid mellan Gud och människorna, mellan den Helige och Rättfärdige Guden och syndaren, eftersom Gud och världen, Gud och människorna, är försonade genom Jesus Kristus, genom honom som idag föddes av jungfrun."

Läs hela predikan här:
http://www.elbk.org/data/images/predikningar/juldagen11am.pdf
Åke Malander



ANNANDAG JUL (Lars Borgström)

Text: Matt. 23:34-39

Lars Borgström skriver inledningsvis om hur Jesus sörjer över Jerusalems obotfärdighet, över folkets svåra avfall och ohörsamhet gentemot Guds Ord trots att Jerusalem hade en lång historia av Guds nådefulla närvaro.

Herren hade vårdat sig om sitt folk och gjort precis allt för dem. "Han hade låtit sitt Ord - sin välsignande och livgivande undervisning  bli nedtecknat så att de alltid hade det tillgängligt i de trettionio böcker som ingår i Gamla testamentet. Han hade gett dem löftet om sin Son som skulle lida och dö för alla deras synder. Ja, alla deras blodröda synder mot Honom, deras Skapare och Frälsnings Gud, skulle tvättas vita som snö, om de bara ville hålla sig till Honom." (Jes. 1:18)

Lars predikar om Israels förhärdelse - och Sveriges

Mänskan har fått den fruktansvärda makten att säga "nej" till Jesus, skriver Lars, och det var det man gjorde. Hur är det då i Sverige? Sverige (och Finland kunde vi tillägga) har som få länder i världen varit föremål för Guds särskilda nåd, då han låtit sitt Ord mäktigt förkunnas bland vårt folk under lång tid.
Generation efter generation blev undervisad i evangeliets sanningar, tex genom Luthers Lilla Katekes i skolorna, skriver Lars. Borgström nämner också folkväckelsen under Rosenius på 1800-talet.

"Under hela 1900-talet och 2000-talets första dryga decennium har ett sällan skådat avfall skett i vårt land. Den bibliska, evangelisk-lutherska läran har förvrängts och förfalskats och massorna har övergett Herren. Avfallet har också visat sig i yttre handlingar. Barnamord, som inte tolererats här i landet sedan hednisk vikingatid, har kommit tillbaka. Över 30 000 foster mördas årligen på abortklinikerna. Den fria aborten har drivits igenom i kampen för kvinnans fri- och rättigheter. Men  Gud har aldrig gett kvinnan frihet eller rätt att döda sina barn. Respekten för livet försvinner i samma takt som den kristna tron. Gammal och ny hedendom tar plats där den sanna tron försvinner."

Lars predikar: "Mer behöver inte sägas för att vi skall inse att vårt avfall är minst lika stort och himmelsskriande som det gamla Israels. Herren har verkligen gjort allt för vårt folk."


Gud kan inte omvända människors trotsiga vilja med våld. 

Men det finns en möjlighet: Att omvända sig, be om förlåtelse för de många synderna och för det svåra avfallet från Herren. "O land, land, land, hör HERRENS ord!" (Jer. 22:29) 

Om en sådan sak skall vara möjlig måste det hela börja hos oss som kallar oss kristna. Låt oss därför be: "Omvänd mig, så blir jag omvänd!" (Jer. 31:18) 


Lars skriver också att världen hatar sanningen och att somliga av Guds sändebud som skall komma med Hans Ord till en värld i mörker, kommer att bli dödade och förföljda, gisslade i synagogor (avfälliga kyrkor) och bli förföljda från stad till stad.  

"Världens mänskor, de som inte är Guds barn, vill vara rättfärdiga - men inte i Jesus, utan i sig själva. De vill vara självrättfärdiga och hatar när deras synd avslöjas. Och deras egenrättfärdighet gör att de även hatar evangeliet. De vill inte veta av en skänkt rättfärdighet från Himmelen som var och en som vill får ikläda sig alldeles för intet. Då kan de inte vara präktiga och lyckade i sin självgodhet. Därav deras hat och därav att den sanna Kyrkan här på jorden är en stridande kyrka, som alltid har korset, lidandet, som ett av sina kännetecken."


Men Jesus säger också till oss: "Var inte rädd, du lilla hjord, ty er Fader har beslutat att ge er riket" (Luk. 12:32)


Läs hela predikan här: 
http://www.elbk.org/data/images/predikningar/annandagjul11lb.pdf
Lars Borgström  


ELBK 
http://www.elbk.org/




Foto: Julia L. (stjärna i vårt vardagsrumsfönster)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar