"...gjorde jag mig en boning ytterst i havet..." - "in the uttermost parts of the sea"

Ps. 139:9-10 (1917) "så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig."

Ögat och alla sinnen vilar där oändligheten möter himmel och hav. Prestationslös vila utan krav. Ofta jagar vi efter meningslösa ting. Skaparkraftens motpol är vila. Gudsnärvaro. Vila är också förtröstan på Gud.

När jag ser din himmel, dina händers verk...Att betrakta horisonten är som att få vara med om skapelsedagen när Gud gjorde valvet mellan vatten och himmel i 1 Mos. 1:6f


"Du omsluter mig på alla sidor." Ps. 139:5



Rom. 1:20 bekräftar att vi ända från världens skapelse kan se och uppfatta Guds osynliga egenskaper, makt och gudomliga natur genom det som han har skapat. Konung David blir lyrisk och lovsjunger i Ps. 19:2f "Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk. --- utan tal och utan ord."

Man kan också reflektera över balansen mellan arbete och vila (vilodag och arbetsdagar), kreativitet och stiltje eller återhämtning när man betraktar horisontens raka, harmoniska och vilsamma linje.

Och huru klart uttrycker inte horisontens raka linje och skapelsen i övrigt det som Regin Prenter sagt: "Skapelse är gräns och ordning."

Och varför inte reflektera över förhållandet mellan lag och evangelium...




"even there your hand shall lead me, and your right hand shall hold me." Ps. 139:9-10 (ESV)

"You hem me in, behind and before, and lay your hand upon me." Ps. 139:5 (ESV)

 "For his invisible attributes, namely, his eternal power and divine nature, have been clearly perceived, ever since the creation of the world, in the things that have been made. So they are without excuse." Rom. 1:20 (ESV)

Psalm 19:2 "The heavens declare the glory of God, and the sky above proclaims his handiwork. ---There is no speech, nor are there words,"






Foto: KL