- Lekmän tjänade som vanligt i de olika uppgifterna. Jag hade lövhyddohögtiden i åtanke (Sukkot) när jag for hemifrån med några grenar från trädgården (pärlrönn och gren med små päron från päronträdet). Judarna firar Lövhyddohögtid till minnet av uttåget ur Egypten och 40 år i öknen då man levde provisoriskt i tält. Högtiden sammanfaller med skördetiden. Det första jag såg i tamburen vid församlingscentret, innan jag steg in i serveringssalen, var ett litet inplastat tält med dörr i ett hörn av entrén (Yes, Sukkot!) och även om det troligen handlade om någonting annat gick mina tankar genast till tälten man bygger när man firar den judiska högtiden.
Ann-Christin Storrank med systrar och mor samt några flera inledde med den vackra sången "Tov Lehodot l'Adonai" (Det är gott att tacka Herren/On hyvää kiittää Herraa) och det var ett fint sammanträffande (eller Guds ledning). Det är lövhyddohögtid i Israel! Kören sjöng också sången: "Nådens vind" ("Nådens vindar susar, hör hur strömmen brusar. Från de källor som vår Gud åt oss berett. Och de räcker så väl, här kan alla få sin del. Ur de källor som vår Gud åt oss berett.")
och "Lyft blicken upp" ("Lyft blicken upp, se Jesus är på tronen. Regerar nu i helig Majestät. Varenda motståndare Han besegrat. I segertåg i vila vandrar du."(Detta var det andra sammanträffandet, jag skulle tala om samma sak i inledningen). Kören sjöng och spelade högklassigt och var mycket varmt uppskattad.
Här övar en del av körmedlemmarna (se bilden). Efter sångerna som inledde mötet hälsade jag välkommen och särskilt till kören och kvällens talare: Jimmy Österbacka. Temat var: "Pro-tips från kyrkofäderna del I."
och den hade väldigt kraftfulla ord. Lovsångsflaggorna vajade! Därpå följde min inledning. Alla som medverkar i Fokusmötena får alltid förbön med handpåläggning innan mötet och uppgiften, och det befriar till tjänst och ger frimodighet. Så även denna gång. För att variera stilen på min inledning (och kanske inspirerad av barnens kommande dramauppgift) beslöt jag mig att kalla fram en frivillig "fånge" när jag skulle berätta om mänskorättskämpen Vadim Kuramshins fängslande och frigivning. Jag plockade upp lekmannapredikanten Ralf Salo ur bänken och satte honom i fängelse. Han fick inte sitta på någon stol, utan måste sätta sig på golvet och maten han skulle få var bara vatten och bröd (men brödet var slut!). Polisen/militären (jag) sade att han måste gå i fängelse eftersom han gjort gott och hjälp andra mänskor och dels för att han är kristen. Fängelseförhållandena är som på medeltiden i Kazakstan. Sedan berättade jag att Kuramshin dömts till 12 års fängelse och att det var ett under att han blev frigiven efter 6 1/2 år! Många mänskor har på olika sätt försökt hjälpa honom och bett för honom, precis som vi också har gjort i Fokus. Det är viktigt att inte glömma bönesvar och att tacka Gud! Och så gav vi Jesus en applåd, som Ralf också brukar säga. Och Ralf som fick föreställa fånge blev ju befriad, förstås!
Den andra punkten jag hade i min inledning utgick från ett bibelord: Matt. 6:33 "Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också."
- Jag berättade att vi i vår familj hållit på att gå igenom våra förråd och garaget för att sätta ordning på saker och också se vad som kunde avvaras. När man kommer till en viss ålder finns kanske det behovet. Det är lätt att man får dålig samvete när man ser hur mycket ägodelar man sparat på, satsat på och hur man prioriterat genom åren. Men vi får komma ihåg att Gud också är alla goda gåvors givare och att allt gott kommer från honom! Bibelversen från Matt. 6:33 innehåller både en uppmaning och ett löfte. Vi ska söka Guds rike först! Vi får fokusera på (se på) Jesus (Hebr. 12:2-3). och vi får vila i löftet. Kristi rättfärdighet i vårt ställe som vi får tillräkna oss är en nådens gåva. Och vi skulle inte göra oss bekymmer, fortsätter bibelversen. Det får vi jobba på.
"Hosanna. Praise is raising" hette ännu en fin sång som kören sjöng eller ledde oss i: "Hosanna, hosanna You are the God Who saves us, worthy of all our praises Hosanna, hosanna Come have Your way among us. We welcome You here, Lord Jesus":
Jimmy Österbackas undervisning: "Pro-tips från kyrkofäderna del I"
- Jimmy inledde med att konstatera att Platon och Aristoteles tex. försökte hitta det goda i livet men fick ge upp. Det goda budskapet kom Messias med och det gäller alla folk!
Kyrkofäderna gick ju i verklig närkamp med den tidens filosofier.
- "Hur såg man på Jesus"? Österbacka läste Kol. 1:13-23 "Han har frälst oss ur mörkrets välde..."
- Det är verkligt svindlande att läsa om hur stor Gud är, sa Jimmy och det är viktigt att vi får se det eller höra det. "Deus semper major" (Gud är alltid större) är ett ordspråk från fädernas tid.
_ "Jesus är verklighetens mitt" sa Jimmy Österbacka. Jesus håller ihop allt. Och vår tro på Jesus är inte någonting verklighetsfrånvänt. Och Kristus är huvudet för Kyrkan.
Jimmy hade valt att stanna inför praktiska tips från fäderna, även om han också kunde ha delat dogmatik med oss.
Han presenterade först Justinus Martyren:
- Justinus Martyren hävdade att "all sanning är Guds sanning". När kemiläraren tex. rätt förmedlar ämnet kemi så är det "Guds sanning i kemi" som det handlar om.
När han presenterade Augustinus lyfte han fram det som Augustinus sagt angående det som mänskan kan veta om himlavalvet, rymden, djuren osv. genom förnuft och erfarenhet och sade att vi som kristna ska vara ödmjuka eftersom många är väldigt insatta i studier av och kunskap om vad rymden, stjärnorna, universum handlar om osv. Vi kan ha väldigt intressanta samtal med icke-kristna om vi är ödmjuka!
Jimmy Österbacka visade också med hjälp av bilder hur tron kan få vara med oss hela tiden när vi studerar eller arbetar. "Vi behöver inte veta allt och vi måste inte förstå allt i Bibeln" sa Jimmy.
Leo den Store:
- Vi är skapade till Guds avbild, vi är återställda i Kristus och vi får "gå fram till Honom och bli belysta". - Orden och tankarna hjälper oss att inser vår värdighet och att vi är kallade till någonting stort. Detta är bra eftersom vi är många som lider av dålig självkänsla.
Maximus Bekännaren:
- Tips "när någon går en på nerverna": Det kanske finns en granne som är en prövning; besegras då inte av hat, utan övervinn hatet med kärlek..." Maximus Bekännaren fick handen avhuggen när han bekände Jesus som sann Gud och sann människa. Här betonade Österbacka hur viktig trosbekännelsen är för vår tro. Vi får be för dem vi irriterar oss på.
Klemens av Alexandria:
- Denne kyrkofader betonade att fysisk anstränging är viktig för mänskan, bara den inte hindrar oss från annat som är viktigt. Här gäller det att hålla balansen. Viktigt i vår tid.
Fädernas sundhetsbegrepp och tro innebar att den var kroppsligen, andligen och skapelsebejakande. I dag finns risken att vi får känna oss för lite som människa i gudstjänsten/den kristna undervisningen eller att vi får för lite av Gud.
Johannes Chrysostomos:
- "Natten förnyar den trötta kroppen" är ett känt tankesätt hos denna kyrkofader. Någonting att förmedla till tonåringen i dag, kanske? Att veta att vi får vila är viktigt i dag. Vi får vila oss. Det kan ses som en andlig (nödvändig) övning.
Klemens av Alexandria:
- Här handlar det om kommunikation: "Ropar och skriker gör bara idioter".
Mera tips: Ge tid åt andra. Det är viktigt att vi blir sedda.
Slutligen berättade Jimmy Österbacka om Dietrich Bonhoeffer (som inte är en kyrkofader) att denne betonade gemenskapen. "Kristus i mitt eget hjärta är svagare än i min broders/systers mun."
- Vi behöver varandra. Vi behöver uppmuntran. Vi behöver bygga upp varandra.
Ännu: Clemens av Rom:
- Han höll bön för politikerna; "skänk hälsa, frid, enhet osv."
Efter Jimmys undervisning kallades förebedjarna (Iris och Hasse) att leda oss i tacksägelse och bön för de många olika böneämnena.
Mötesledaren sammanfattade kvällen med att konstatera att det nästa gång blir Fokusfest (också med Jimmy Österbacka). Vi fortsatte med mera lovsång "You are worthy of it all" och man kunde gå till förbön i ett särskilt rum. Det blev också servering denna kväll (Benita och John stod för den). Mötesledaren nedkallade Herrens välsignelse och så fortsatte vi som vanligt med öppet slut.
YOU ARE WORTHY OF IT ALL:
"You are worthy of it all x2 For from You are all things and to You are all things. You deserve the glory Day and night, night and day Let incense arise"
Här är en annan lovsång med fina ord:
NYT TAIVAS ILOITKOON
[C]
"Nyt taivas iloitkoon ja maakin riemuitkoon
Meri suuri kaikkinensa pauhatkoon
Kaikki luodut juhlikoon, puut ja metsän humiskoon
Eessä Herran, kaiken kuninkaan¨
[V1]
Maan ja kaikki kansat tunnustakaa Herra
Hänen kunnia ja voimansa
Kumartukaa eteen pyhän kirkkautensa
Nimeänsä kaikki pelätköön
[V2]
Julistakaa niin, että kaikki kuulla saa
Jeesus on Herra taivaan, maan
Sana Hän on ikuinen, luoja maailman
Hän vanhurskaasti aina hallitsee
[V3]
Vain armonsa suuri meidät pelastaa
Valtansa on suurin ainiaan
Ylistystä laulan, kiitokseni soikoon
Taivaat kunniaansa kaikukoon"
"Tov lehodot l' Adonai":
https://www.youtube.com/watch?v=3PiUgp_GaqA
Bilden högst upp:
- Bordet med rött ljus för lidande kristna och förtryckta folk, Vitrysslands flagga (Belarus oppositionen) står även för förtryckta folk (jag viftade med den :) , Finlandsljus (bön för vårt eget land; beslutsfattarna lokalt och riksomfattande), den judisk-kristna böneschalen: Israel, Jerusalem och det judiska folket (Sukkot/Lövhyddohögtiden) och grenar från trädgården (Sukkot & skördetid)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar