måndag 19 februari 2018

Fokus - "Läs Bibeln, och forska i Skrifterna för att se om det förhåller sig så"

* (Bibelläsningsplanen) Fokus i fastetiden. Apg. 17:10-11. Söndagen den 18.2.2018 kl. 17.00 (FC) Undervisning: kaplan Boris Salo (Apostlagärningarna del 2 - Guds dynamit). Vid flygeln: Rebecca Ekman. Förebedjare: Iris Dahlbacka och Annikki Ekman. Som vanligt tjänade lekmän i olika uppgifter bla. som välkomnare vid dörren och vi hade många barnledare.

Rebecca inledde med den fina sången "Jag kommer som jag är, jag har ingenting att dölja. Du har skapat mig och känner mig så väl." Efter detta hälsade jag välkommen eftersom det var min tur att vara mötesledare. Jag berättade noggrannt om de olika barnfokusgrupperna: Teddy (3-5 år) med ledare Ann-Helen Eriksson, Kids (skolåldern) med Annika och Amalie Sundberg som ledare. Tweenies (9-14) samlades hos familjen J-G Björk, efter att ha åkt skridsko kl. 16.00, för att äta pizza och ha bibelundervisning.

Sedan fortsatte vi med en bra rörelsesång "Jag går på livets väg" och alla var med!

I min inledning höll jag mig till tre punkter:

1. "Se, vi går upp till Jerusalem". Vi går in i fastetiden. Fasta innebär egentligen inte att avstå från något, att fasta handlar inte heller om självförbättring eller om att blidka Gud. Fastan är en förberedelse genom ånger och bot. Sann ånger är omvändelse från det onda till Gud i glädje och i tro. Det är att förvänta sig att Gud förlåter oss i Kristus. Fastetiden vill öka vår insikt om vårt stora behov av en Frälsare. (Källa: inspirerad av "What to give up for Lent" LCMS)

2. I en tid som denna (vi vet den allvarliga situationen i världen, i kyrkan och i vår församling) är det viktigt att vi håller fast vid Ordet. Vi får göra som judarna i Berea (Apg. 17:10-11) som "tog emot ordet med all villighet och som dagligen forskade i Skrifterna för att se om det kunde förhålla sig så."

Vi är kallade att själva ta reda på hur det står i Bibeln.

Jesus säger i Joh. 15:7 "Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det." Vilket stort löfte!

Kung David bad: "Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta..." Här använde han inte ordet "forma" ur ett existerande föremål, utan han använde ett ord som refererar till Guds direkta skapande av hela världen, kosmos, ja, allt. (1 Mos. 1:1). David förstod att det kräves enormt mycket... Det räckte inte med förbättring, lite förnyelse utan det krävdes Guds enorma nyskapande skaparkraft för att förlåta och försona. (Källa: Hebrews for Christians)

3. Hebr. 13:15 "Låt oss därför genom honom alltid frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn." - Vi är otillräckliga inför Gud. Men Gud älskar när våra ord kommer från vårt hjärta. Vår barnsliga tro. Judisk vishetslära liknar vårt sätt att prisa Gud vid ett barn som lekfullt griper tag om Faderns ansikte, ruskar det litet och drar i skägget (Hebrews for Christians). Så hjälplösa är våra försöka att förstå Guds storhet. Låt oss ära Gud med hjärtat!

Senare när jag sammanfattade kvällen hänvisade jag igen till ordet från Joh. 15:7 "Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det." Och jag gjorde ett slag för bibelläsning och en bibelläsningsplan. Jag sade att jag har en som jag följer under Henrik Perret's ledning på sociala medier (facebook).

Efter inledningen (med fri bön, syndabekännelse, bönen Fader vår och avlösningsord) sjöng vi ett par sånger innan vi gav ordet åt Boris Salo. Kollektsång var "Saliga visshet" och kollekten gick till Kristna Afghanföreningen (som har vuxit enormt, utökat sin verksamhet och är i behov av bidrag).

Barnen gick till sina grupper efter kollekten.

Efter undervisningen som tog ca 30 min. (vi höll tidtabellen) fanns det gott om tid för förebedjarna att leda oss i tacksägelse och förbön för de många skrivna lapparna med böneämnen som hade skrivits och samlats in under kvällen.

Rebecca ledde oss i en ny sång "Jesus hos dig får jag vara" och sedan informerade jag om fokusprogrammet nästa gång: Jimmy Österbacka. Vi sjöng ännu sångerna "Bara i Dig har min själ sin ro" och "Allt till Jesus vill jag lämna" innan mötesledaren nedkallade Herrens välsignelse.

Öppet slut med möjlighet att gå till samtal och förbön. Vi hade ingen servering denna kväll (vi behöver flera som kan ta hand om serveringen).

(Vi fick också till allra sist ta del av ett starkt vittnesbörd av Olle och Helena D.)



Undervisningen: Apostlagärningarna del II, Guds dynamit (kaplan Boris Salo). Vi ombads ha Biblar till hands:

- Boris repeterade att Apostlagärningarna handlar om Guds väldiga styrkas kraft: krater, energi och dynamit är ord som används för att beskriva denna kraft (Jfr Ef. 1). Vidare sa Boris att det är som att se in in urkyrkans köksfönster när man läser Apostlagärningarna. Det var också litet stökigt då, så det handlar inte om vardagsrummet...

Kristen tro är inte individualistisk eller kollektivistisk, sa Boris. Vi är unika mänskor och vi blir unika i en gemenskap. Han hänvisade också till de judiska rötterna, eftersom det inte går att förstå Apostlagärningarna utan vetskapen om dem. Apostlagärningarna handlar om Guds nyskapande verk.

Under pingsten förde man också fram den första skörden.

Kapitel 2 beskriver den helige Andes utgjutande på pingstdagen. Pingsten var också lagens högtid. Man hade fått ta emot Guds 10 bud på Sinai berg. Det hade varit lagens födelsedag och nu blev det den nya lagens födelsedag. Gåvan som ges är Anden. Detta var någonting nytt. men Guds nyskapande verk hade lovats genom profeterna. Anden skulle utgjutas över alla.

Lukas beskriver ett högtidligt proklamerat tal, som är motsatsen till osunt prat eller till att inte veta vad man säger. En av kyrkofäderna har sagt: "Berusning i Anden ger nyktert sinne."

Apg. 2 beskriver hur de församlade lärjungarna var fyllda av glädje, men folk förstod inte och gjorde narr av dem (v. 12-13). Det första tecknet var glädje. En ny litterär genre hade skapats i och med det glada budskapet; evangelium.

Petrus går till Gamla testamentet, (Joel) vilket folket förstod,  för att förklara v. 17-21 "Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött..."

Den helige Ande gör Petrus frimodig. Han hade ju gömt sig av rädsla, men nu träder han öppet fram v. 22-24 "Israeliter, lyssna till dessa ord..." Han berättar om Jesus från Nasaret, hur han gjorde kraftgärningar, under och tecken. Hur han utlämnades, spikades på korset och om hur Gud uppväckte honom ur dödens vånda och kraft!

Petrus fortsätter i kap. 2: v. 25 (hänvisar till David), v. 29 att förklara gamla testamentet för de församlade. Och i vers 36 bekänner han att Jesus är Messias. Mänskorna träffades i hjärtat! De uppmanas att omvända sig, att rena sig i dopet. De skall låta döpa sig i Jesu namn vilket ju också var någonting helt nytt! I dopet får man den Helige Ande som gåva. Apg. 2:38

I vers 38 beskrivs hur 3000 mänskor fick liv! Dopet och Kyrkan är ett faktum utan kyrkomötesbeslut! Guds timing, under pingsten då folk från många olika länder var samlade, är perfekt.

Min sammanfattning av bibelstudiet.


* Här finns bibelläsningsplanen jag skrev om:
Henriks kommentarer: 
http://henrik.perret.nu/2018/01/2620.html



Foton: KL (bön för lidande kristna och förtryckta folk, bön för Jerusalem, Israel och det judiska folket, bön för vårt eget land.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar