Betraktelse Långfredagen (Missionsprovinsen i Sverige)
"Pilatus frågade dem: ”Vad ska jag då göra med Jesus som kallas Messias?” Alla svarade: ”Korsfäst honom!” Han frågade: ”Vad har han då gjort för ont?” Men de skrek ännu högre: ”Korsfäst honom!” (Matt. 27:22-23)
En svensk politiker lär ibland ha skrivit i marginalen på sina manus: ”vid svag argumentation – höj rösten”.
Något liknande tycktes prägla situationen utanför Pilatus residens. När argumenten till varför Pilatus skulle döma Jesus till avrättning brister så skanderade översteprästerna och deras betalda och frivilliga medlöpare istället än högre: ”Korsfäst honom”. Den intellektuella hederligheten hade sett bättre dagar än denna. På samma sätt visas Jesus idag bort av många i dagens intellektuella elit med inte så intellektuella rop i stil med ”Jesus var bara en lärare” eller ”Bibeln är bara påhitt”. Detta trots att mycket i tillvaron pekar på en god och levande Gud. ”Vid svag argumentation – höj rösten”. Jesus avvisas idag med allehanda svepskäl, där det enda hederliga skälet egentligen är: ”jag vill inte ha med Jesus att göra”. ”Jag vill inte riskera hans anspråk på mitt liv. Jag vill själv bestämma.” På falska anklagelsers grund skickades Jesus till att dö. Trots det förfärliga sveket mot en rättfärdig man, en riktig rättsskandal, så fullkomnades Guds frälsningsplan i detta – genom onda människors försorg.
Måtte vi inte avvisa Jesus, likt så många gjort, alltsedan Långfredagen. Måtte hans död inte bli utan nytta för oss. Måtte Guds helige Ande få söka upp allt hemligt motstånd hos oss, så att hans död får bli till liv för oss. Det är ju den enda vägen till verkligt liv. I kraft av Jesu korsdöd har vi fått en oändligt dyrbar gåva: en försonad Gud, ett fritt tillträde ända in i det allra heligaste. Vi får vara vänner med Gud, ha Jesus som bror och löfte om en öppen himmel.
Låt oss aldrig, aldrig visa honom ifrån oss. Det skulle leda till en evig död."
Johannes Lyche
Rektor, predikant och veniat
1. "Han på korset, han allena
Är min fröjd och salighet.
Ingen kan så väl mig mena,
Ingen så mitt bästa vet,
Ingen är som han mig god,
Ingen har så tålamod.
Sökte jag kring jorden rike,
Aldrig funne jag hans like.
2. Jordisk vän kan lindra nöden
För en vän, som hjälp begär;
Jordisk kärlek går i döden,
När med kärlek lönt den är.
Men var se vi här en man,
Som så tåligt älska kan,
Att han allt för dem vill bära,
Som blott hat mot honom nära?
3. Han på korset, han allena,
Annan är ej funnen än,
Han, Guds Lamm, det fromma, rena,
Dör för ovän som för vän.
Han, den ende, gör ej val,
Räknar ej de sinas tal.
”Kommen alla”, så han talar,
Kämpar, blöder och hugsvalar.
4. Solen, som från fästet lyser
Över ond som över god,
Blott en ringa droppe hyser
Av hans djupa kärleksflod.
Månen, som från himlens hus
Ger åt själva natten ljus,
Månd en skugga endast vara
Av hans kärlekseld, den klara.
5. Honom vill jag glad tillhöra,
Vad mig än blir förelagt.
Kristus kan mig saliggöra,
Ingen världens gunst och makt.
Vanskligt är ju annat allt,
Som ett töcken tomt och kallt,
Men den jag vill efterfråga,
Evig är hans kärleks låga.
6. Han på korset, han allena
Allt mitt hopp och goda är.
Ingen må mig det förmena,
Att jag haver honom kär.
Var har jag en vän här sport,
Som mig gjort vad han har gjort?
Han kan mig med Gud förena,
Han på korset, han allena."
Sv. Ps. 82 (1937)
Missionsprovinsen:
http://www.missionsprovinsen.se/aktuellt/aktuellt-2/621-enda-vagen-till-verkligt-liv
***
Bach: "Durch dein Gefängnis, Gottes Sohn" (chorale)
https://www.youtube.com/watch?v=8vgCv7aj9gM
BWV 245:
https://www.youtube.com/watch?v=692UGWiRor4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar