söndag 17 augusti 2014

Lutherläsaren granskar biskopens herdabrev

Lutherläsaren 72/2014. Herdabrevet osäkert om försoningsoffret, korset och frågan om varför ondskan finns samt om Bibelns tillförlitlighet.


Under rubriken "Vikström och tron" i Lutherläsaren 72 utför Kristian Norrback en ärlig granskning  av ett kapitel (nr 2 om tron)  av herdabrevet som utkom våren 2014. Utgångspunkten för granskningen är vad som sägs om trons innehåll och frågan om tron och frälsningen ifrån synden. Norrback anser att även om frågan är mycket fokuserad vad gäller det övriga innehållet är den så central att den skall ställas.

I herdabrevet behandlas två problem om vartannat i kapitel 2; "Tron - att leva i förtröstan på Gud": dels syndens och skuldens problem - där lutherläsaren gärna vill ha klart besked, dels "lidandets grundproblem", dvs det oskyldiga lidandets problem och frågan om Guds roll i lidandet.



Norrback konstaterar att Vikström ger det senare problemet mest utrymme och att han verkar vara mest förtrogen med denna problematik.

Något förvånande är biskopens formulering: "Den kristna tron ger egentligen inte svar på frågan varför det onda finns." (s. 25)

Kristian Norrback upplever att det känns förvirrande att herdabrevet behandlar frågorna om Guds möjliga grymhet och frälsning om vartannat. Han skriver: "Egentligen ställs inte frågan om Golgata som en fråga om frälsning från synden, utan som frågan om gudsbilden: "Varför kräver Gud ett så oerhört grymt offer av sin egen son? Ännu mera förskräckande är det som kommer fram om herdabrevets förhållningssätt till Kristi försoningsoffer. "Det kallas en "tolkningsmodell" som "behöver begrundas". Norrback undrar om detta betyder ett avvisande eller ett omfattande. Det blir inte riktigt klart.

Norrback är inte heller riktigt nöjd med herdabrevets formulering gällande Kristus i detta kapitel. Det är inte tillräckligt, lutherskt sett. Formuleringen lyder: "Jag tror att Jesus bättre än någon annan visar oss hurudan Gud egentligen är, genom att han pekar på kärleken och förlåtelsen som mer grundläggande drag i Guds väsen än vreden, dömandet och allsmäktigheten." (s. 33).

Norrbacks kommentar är att det handlar om gradskillnader ("det ena mer grundläggande än det andra"). KN skriver: "En sida av "gudsbilden spelas ut mot en annan - på vilken grund? Problemet är att korset (den ofattbara grymheten) inte har den avgörande rollen i sådana formuleringar. Just korset håller inom sig kärleken, förlåtelsen, vreden, dömandet, allsmäktigheten, på samma gång."

Tack vare avsnittet "Gåva och uppgift" (s. 35-39) blir det bättre mot slutet eftersom biskopen tycks, tack vare hågkomster från skoltiden, få reda i "spänningarna" med "gåva och uppgift" eller lag och evangelium som kompletterar varandra. Vikström kommer fram till att frälsningen är en gåva utan villkor.

Kristian Norrback avslutar sin granskning med att konstatera att "mycket annat är betydligt mer problematiskt i herdabrevet, som synen på att "alla detaljer på kartan inte längre stämmer", där kartan är "Bibeln i kombination med andra vittnesbörd som kristna lämnat efter sig" (s. 8). Det gäller inte minst kapitel 3 Bibeln, där många sidor ägnas åt att "vi kunde se förekomsten av olika sexuella läggningar som ett uttryck för mångfalden och rikedomen i skapelsen." (s. 68)




På sidan 7 i Lutherläsaren kan man läsa redaktörens (Markus Saarinens) reflektion som är något mera rakt på sak. Saarinen skriver: "Biskop Björn Vikström skriver i sitt herdabrev: "Den kristna tron ger egentligen inget svar på frågan varför det onda finns" (s. 25). Man blir ju bara förbluffad och bedrövad inför en dylik uppenbar osanning av en biskop. Ur Guds Kyrkas synvinkel är det rentav lögn. Guds ord, Bibeln, som är den kristna trons rena Källa, är ju hur tydlig som helst varför ondskan finns: på grund av syndafallet i urtiden! För att ställa allt till rätta i grund, sände Gud sin Son till världen i syndfritt kött och blod. Alla de goda formuleringarna om evangeliet, som biskop Vikström kan komma med, blir därför i sak undergrävda och omöjliggjorda, eftersom han avvisar Bibelns fulla tillförlitlighet. Resultatet är närmast psykologi i svekfulla fårakläder."

Red. Markus Saarinen.



Lutherläsaren ger ett litet löfte om en fortsatt granskning av de andra kapitlen. Bloggaren hoppas att det blir så, eftersom det är mycket värdefullt också för oss lekmän och gräsrötter att få ta del av en dylik granskning. Det är inte ofta vi har möjlighet att ta del av ett dylikt värdefullt material. Tack till Lutherläsaren!






Foto: KL



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar