Det blev alltså intressanta och goda diskussioner idag och drygt 50 personer deltog. Religion är ofta det skolämne som får stryka på foten när man behöver tilläggstid för något ämne.
Studiehandledare Benita Finne som initierat ämnet, inledde med att citera Carl Haglund som sagt till sina barn: "Gud och pappa älskar dig". Hon hänvisade också till bla. prof. Matti Bergström och Tapio Puolimatka mfl. när det gäller barns andlighet. Barn är mera öppna än vuxna och döljer inte sin andlighetslängtan. Den naturliga gudsfruktan som fanns förr är en naturlig koppling till detta. Men idag är sanningen relativ och barnens fostrare får inte indoktrinera. Men vi lever inte i ett vaacum, vi påverkas av olika saker. Normlöshetern har lett till en vilsenhet bland barn och unga idag. Men om du är trygg i din tro har du lättare att respektera andra. Ett demokratiskt och öppet samhälle och kristendom går också hand i hand, sa Benita i sin utmärkta inledning.
Kurt Torsell, sakkunnig från kommunförbundet konstaterade att en stabil, fast och pålitlig grund är viktig för barnen. Han konstaterade också att kravet på kommunerna att ordna religionsundervisning för invandrarbarn när antalet överskrider 3 är svårt att uppfylla för en del kommuner. Det har även funnits förslag på att religionsundervisningen skulle slopas till förmån för etikbaserad undervisning för alla. Det är skäl att följa med vad som händer pga ekonomiska realiteter i framtiden. Han nämnde även exempel på vad som är religionsutövning och vad som är tradition. Morgonbön och gudstjänster i skolan är religionsutövning. Uppläsning av Julevangeliet, sång ("Den blomstertid nu kommer") och besök i kyrkor är inte religionsutövning. Han klassade dessa alltså som traditioner. Men det är inte tillåtet att tvinga ett barn att delta i religionsutövning mot dess vilja.
Krister Lillas, lärare och "evangelist" för barnen genom Oasrörelsens aktiviteter för barn nämnde att det mellan åren 1925 och 1951 fanns 20 veckotimmar vikta för religion men att de under 1994-2013 kraftigt minskats så att 2/3 försvunnit. Lillas sade även att respekt, hänsyn, tolerans, vetskapen om vad som är rätt och fel samtidigt har försvunnit och delorsaken är ovanstående fakta. Han sade också att man inte behöver en viss intellektuell mognad för att förstå vad det innebär att tro på Gud. Gud är allsmäktig. Barn är bättre på att hantera frågor om Gud och gör det på ett sunt och naturligt sätt. Vuxna krånglar ofta till det. Barn tar inte skada av andlig fostran. Men maktmissbruk och manipulation inom alla områden är inte ok. Sund andlig fostran är inte skadlig.
Krister nämnde också saker som bekymrar honom betydligt mera "än den där religionstimmen i skolan eller det årliga gudstjänstbesöket". Han tog som exempel BR-lelu's leksaksbroschyr som riktar sig direkt till barn och där varulvsfigurer och dylikt (halloween) ingick. Dessa kan vara inkörsporten till ockult andlighet. Ett annat exempel handlade om dataspel (Snyper, Call of Duty) där en spelscen var en skolkorridor där skjutning pågick (paralleller kan dras till skolskjutningar som även förekommit i vårt land.) Det finns också en missuppfattning som handlar om att kristen tro är en privatsak som inte ska visas offentligt. Men detta är inte förenligt med kristen tro.
FN:s barnkonvention föreskriver religionsfrihet och rättighet och skyldighet att ge andlig vägledning. Till massmedias uppgifter hör att främja andlig och moralisk välfärd.
(27) Till staternas skyldigheter hör att upprätthålla god levnadsstandard och utveckla andlig moral. Minoriteter ska också ha rätt att utöva sin religion.
Om man plockar bort Gud ur skolan får det konsekvenser för hela samhället.
Mikaela Björklund, lärarutbildare och akademiker, kristen fundamentalist förespåkade en holistisk mänskosyn. Detta kolliderar inte med det kritiska tänkade man lär ut. Inom den akademiska världen finns osunda drag vad gäller tävlingsmentaliteten där omsorgen om medmänskan ibland kan få stryka på foten. I USA är problemen större vad gäller respekten för kristendomen och religiösa övertygelser. Skolan ska inte vara värderingsfri. Vore kravet detta kunde vi kanske ha kvar matematiken men även det skulle vara problematiskt eftersom det finns heliga tal såsom 3, 7, 12 osv. En öppen dialog är bättre än att man tar bort religionen, sa hon. Hon efterlyste didaktiska redskap. Hon konstaterade att det är märkligt att trots att vi lever i ett kristet land, kristet samhälle, firar kristna helger osv. är vi ändå trängda. Det finns en märklig misstänksamhet mot det som är kristet. Kristendom förtrycker inte! Hon konstaterade också att "man måste lyda Gud mer än mänskor" och att man inte heller som minister eller politiker kan överge sin övertygelse. Kristna ska vara salt och ljus.
Emina Arnautovic inledde med att berätta att hon kom till Finland 1992 som kvotflykting från Bosnien. Hon har arbetat som hemspråkslärare och är aktiv kommunalpolitiker. Hennes personliga och fina inledning gav erkänsla åt finländarna: Jag kom hit i juletider och fann frid - det låg godhet i luften. Det förknippar hon nu med religion och kristendom. Emina kommer från det kommunistiska Jugoslavien. Hon påminde oss om att inte vara rädda för det som är annorlunda; "invandrare behöver tid att smälta allt" och mycket är förvirrande. Tänk på dem som bara har sin egen identitet, sin egen kultur och sin egen religion med sig och mist allt annat. Vårt bemötande blir avgörande för deras fortsättning och för deras fortsatta förhållningssätt till den kristna tron. "Mångkulturalitet är inget hot mot kristendomen" sa Emina.
Stig Kankkonen fungerade som moderator.
Efter panelens inledande presentationer på 10 min. x 4 blev det en snabbgenomgång där följande framkom:
- Föräldraskap är viktigt.
- Det finns mycket i samhället dag som ger barnen oro och förvirring
- Eftersom tron anses vara privat syns inte heller muslimernas religionsutövning (bönen stör inte). Emina beskrev finländarna som tysta och försiktiga. Vi frågar tex. inte heller om vem man röstat på med hänvisning till valhemligheten.
- Förändringar i religiositeten har skett; under kriget var kyrkorna fulla, sa Krister. Emina höll med och sa: Vi/ni har det för bra. Man söker sig till Gud i kristider. Å andra sidan har tex. Estoniakatastrofen och skolskjutningar lett till att folk söker sig till kyrkan.
- Det blev en livlig debatt där en fritänkare först tog till orda och sade att det fortfarande är en minoritet som går i kyrkan vid katastofer, han ifrågasatte även "tvångsmedlemsskap" i kyrkan från barnaår när man inte kan bestämma själv osv. Lärare framhöll att religionsämnet ofta får stryka på foten om mera utrymme behövs för annat. Också pastorer och präster uttalade sig. Flera lekmän var bekymrade över det krympande livsutrymmet för konservativ kristendom. Man tvingas försvara sig eftersom toleransen inte räcker till och inte inbegriper dem. Stig Kankkonen avslutade den 2 timmar långa tillställningen med att konstatera att om staten vill köpa tjänster av församlingen kan den inte förutsätta att dessa ska vara konfessionslösa (ett konkret fall). Det faller på sin egen orimlighet.
Kaffe med dopp serverades till sist.
Mitt sammandrag av tillfället.
Detta hade utannonserats:
http://minkristnasamhllsblogg.blogspot.fi/2013/11/diskussionstillfalle-i-vasa-kring.html
Foto: KL
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar