Fokus 30.10.2022. Martyrkyrkans vänner r.f. 40-årsjubileum (FC, Jakobstad kl. 17.30)
- Mötet i söndags inleddes med en fin överraskning när stadsdirektören Anne Ekstrand, stadsstyrelsens ordförande Owe Sjölund och stadsfullmäktiges ordförande Annica Haldin kom in i salen och överräckte en utmärkelse till paret Majvor och Sture Nyholm. Staden firar 370 år och paret erhöll en medalj som erkänsla för sitt arbete i Södra Sudan, där de under åren 1998-2011 vistades i perioder medan dr Sture opererade 15 000 blinda patienter under enkla omständigheter. En operation som gav de blinda synen åter. MKV har genom sitt arbete bidragit till en del av dessa operationer. Uppvaktningen mottogs med stående ovationer och paret är så väl värt utmärkelsen.
Jag gav även en del information inledningsvis om hur kvällen skulle avlöpa. Alina Storbacka, Anja Stephens och Elin Ahlskog skulle sköta om barnfokus och när de sedan steg upp visste barnen att de kunde följa med till barnfokus. Förebedjarna Gudrun Enkvist och Ann-Christin Storrank hade till uppgift att samla in tacksägelse- och förbönsämnen i sedvanlig ordning, de skulle även be kollektivt för ämnena samt ge personlig förbön i bönerummet efter mötet. De gav också förbön innan mötet började. Vidare informerade jag om att kollekten skulle tas upp genom offergång och att den skulle tillfalla MKV. Serveringen var beställd till kl. 19.00 och denna gång hade vi anlitat FC-köket. Den stora samlingssalen var fullsatt, så det var ett välbesökt möte. Under jubileumsveckan hade MKV tillsammans med gästerna besökt ett flertal församlingar redan.
Till min korta inledning hade jag tagit med mig två föremål hemifrån, vilka båda tangerade gästernas hemländer. Jag hade med mig en Aleppotvål köpt i Damaskus (Syrien) för ett antal år sedan. I Aleppo har tvål tillverkats enligt samma tradition i över 4500 år. Kallpressad olivolja och lut rörs ihop i ett kar under flera dygn och det blir flytande tvål som sedan stelnar.
Av tvål blir man ren, men inför Gud är vi alla syndare!
I Jer. 2:22 står det: "Om du än tvättar dig med soda (eller lut) och tar aldrig så mycket såpa (tvål) syns ändå din synds fläckar inför mig, säger Herren, HERREN."
Sedan hängde jag upp Aleppotvålen på korset som står framme i salen.
Tack vare förlåtelsen och det Jesus gjort på korset, läser vi i Jes. 1:18 "Om än era synder är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, ska de bli vita som ull."
Det andra föremålet jag hade med mig var ett rött halsband. År 2010-2011 besökte äldsta dottern Joanna Lindén, Nepal på arbetets (FMS) vägnar. Halsbandet var gjort i en smyckesverkstad i Kathmandu (Nepal) av fd. sexslavar, tvångsprostituerade och våldtagna kvinnor som fött barn. Kvinnorna hade fått utkomstmöjlighet genom att göra dessa smycken som heter "Princess beads". Finska Missionssällskapet stödde vid den tiden smyckesverkstaden.
Det finns hopp i en mörk värld! Jordbävningen, med efterskalv, för ca 7 år sedan var förödande och slog hårt mot befolkningen. Mitt i världens kaos, säger Gud som har makten och för allt vidare mot slutmålet, segern och domen:
"Om än bergen viker bort och höjderna vacklar, så skall min nåd inte vika från dig och mitt fridsförbund inte vackla, säger HERREN din förbarmare."
Bönen Fader vår.
Efter inledningen sjöng vi en lovsång tillsammans och Sara Wiklund sjöng en solosång och genast därpå fick kvällens huvudgäster ordet.
Dawa Singhe inledde med att berätta om sin barndom. Han föddes i en buddistfamilj och kom under studietiden i kontakt med Dalai Lama och eftersom han ville bli militär fick han en försvarsutbildning och efter 4 år blev han engagerad i internationellt försvarsarbete och arbetade i 8 år för Dalai Lama. Han hade en rumskamrat som var en hemlig kristen, av tibetansk härkomst. Hans sätt att leva utgjorde ett fint exempel för Dawa och denne man var den första Bibel som Dawa läste! Kristendomen är en relation, sa Dawa vidare. Dawa fick ett negativt bemötande från sin släkt och sina vänner efter att han blivit kristen. Familjen var besviken och ansåg att kristendomen står för utlänningarnas Gud. Han blev hotad och släktingarna var rädda att de skulle få lida pga honom. Han blev utsparkad hemifrån, men Dawa hade funnit frid och glädje i Gud. Han började längta mer och mer efter Guds ord. Senare kom han att arbeta i köket och trädgården vid studieplatsen för att få vara kvar, eftersom han inte hade råd att studera annars. Dawa startade Himalayan Good News Ministries. Dawa berättade att år 1896 kom den första finländska missionären till Himalaya och sade att frukten av detta arbete syns hos de kristna där. "Martyrernas blod är kyrkans utsäde", sade han. I dag är det 100 000 tals som följer Jesus. Fröet som såddes, dog, växte upp - blev till frukt.
År 2006 anslöt sig Olle Rosenqvist och Dawa var först hans chaufför. Genom Olle lärde Dawa känna Martyrkyrkans vänner. År 2010 började man träna lärjungar och det är ungdomar från avlägsna byar som tränas och går långa vägar i oländig terräng för att komma till träningslägren. I dag finns ca 2400 utsända som har till uppgift att grunda nya församlingar. Man går långa vägar för att komma till kyrkan på lördag. Man startar hemifrån på fredag...Söndag är arbetsdag. Uppskattningsvis 150 000 har kommit till tro och arbetet fortsätter. Dawa citerade bibelstället: "Be så ska ni få", vilket ju visat sig vara sant i alla tider.
Efter Dawas berättelse och vittnesbörd togs kollekten upp genom offergång. Det fanns möjlighet att använda sig av mobile pay också. Isabella Sund satt vid flygeln.
Kvällens andra talare Mohamad Sharieh berättade att han är till hälften palestiner och hälften syrier från Syrien. Han är (var) muslim, född flykting och statslös. Tyvärr fick han inga goda rollmodeller av kristna. "De drack, sköt oss och med kors på sig" var hans upplevelse. Han kommer från en fattig familj och kunde inte som så många andra resa till Europa. Hans flyktväg gick genom Ryssland och med hjälp av smugglare tog han sig genom skogen och många hinder bla. från Viborg till Svetogorsk. När han småningom kom till en flyktingförläggning i södra Finland arresterades han av polisen på obestämd tid pga att Ryssland hade begärt att få veta hur flykten hade gått till. Till hans lycka fanns det en kristen som hjälpte honom utan att fråga efter hans religion eller tro. Detta exempel på vänlighet och fint bemötande gav honom småningom lust att läsa Bibeln och ta reda på mera om kristen tro. I Bibeln läste han att man ska "älska sin fiende och be för dem som förföljer en". Vilka fina instruktioner! Mohamad sade att inget krig hade startat om hans folk hade haft dessa instruktioner! Han började jämföra Koranen och Bibeln. Han kom fram till att "Jesus är den levande Guden" genom logik, men hade ännu inte en levande relation med Gud. Han berättade vidare att han efter ungefär ett år med problem och trassel från polisens sida, slutligen kom till rätten och det han upplevde där beskrev han som helt otroligt. Domaren, som sades vara sträng, bad honom om ursäkt för att polisen besvärat och förföljt honom under ett års tid. Han erhöll uppehållstillstånd pga statslösheten. Han är nu en stor tillgång som evangelist och reser bla till Grekland och mellanöstern där han delar budskapet om Jesus som förändrar mänskors liv. Han vittande om att det finns många underjordiska kristna i Syrien och till hans jobb hör också ett arbete bland övergivna barn. Det var inte svårt att se och förstå att han brann för att undervisa andra om sin personliga kristna tro och övertygelse.
Johan Candelin berättade att MKV hade tryck upp många exemplar av det senaste jubileumsbrevet från den lidande kyrkan (2-2022) och man kunde ta del av det och gärna ge det vidare till dem som inte redan hade fått det.
Sedan var det förebedjarna Gudrun Enkvist och Ann-Christin Storrank's tur att be för tacksägelse- och förbönsämnena och det gjordes kollektivt och i korthet, men förebedjarna fortsätter att be för ämnena under veckan. Man kunde också gå till personlig förbön efter mötet.
Jag sammanfattade kvällen i korthet och uppmanade folk att ta del av festmaten som bestod av kycklingpaj och en liten bakelse (3 e för vuxna/2 e för barn). Jag hade kommit överens med kyrkoherden att han skulle nedkalla Herrens välsignelse och mötet avslutades med det samt genom en slutsång under vilken man kunde söka sig till festbordet.
Det var en välbesökt och fin kväll med vacker sång och fantastiska vittnesbörd vi fick ta del av. Dessutom stannade gästerna kvar en lång stund efteråt och man kunde samtala med dem under serveringen. Det fanns även invandrare och många barn på plats denna kväll.
(Nästa gång redan den 6.11 blir det Lovsångskväll och vi gästas av Mats Sjölinds lovsångsteam).
Stadens uppvaktning, lovsångarna Sara & Isabella, samlingssalen (snapshots KL)
På den översta bilden hänger Aleppotvålen på korset.
Sista bilden är Aleppo tvålen (Foto: KL)
